Nya diplomatiförsök pågår mellan USA och Iran efter en turbulent period i Mellanöstern. Flera medlare arbetar nu aktivt för att återuppliva det fredliga avtal som de båda länderna nådde en överenskommelse om i mitten av juni, men som kollapsade bara några veckor senare.

Hassan Ghashghavi, talesperson för det iranska parlamentets kommission för nationell säkerhet, bekräftar att diplomatiska kontakter har återupptagits. I en videointervju framhåller han att Hormuzsundet, den strategiskt viktiga farlden, står i centrum för samtalen. ”De vet att nyckelfrågan gäller Hormuzsundet, så ja, det pågår ett utbyte av synpunkter”, säger Ghashghavi.

Hormuzsundet är en av världens mest kritiska sjöfartsleder där ungefär en femtedel av den globala oljetransporten passerar. Sundets strategiska betydelse gör det till en central fråga i konflikten mellan USA och Iran, och varje hot om stängning får omedelbar påverkan på globala energimarknader och oljepriser.

Det ursprungliga avtalet som nu försöker återupplivas kom till efter intensiva samtal i Pakistans huvudstad Islamabad. Förhandlingarna fick stöd från både Qatar och Pakistan, som agerade som medlare mellan parterna. Överenskommelsen innehöll flera viktiga punkter: Hormuzsundet skulle öppnas för sjöfart, attackerna skulle upphöra – inklusive Israels offensiv i Libanon – och fortsatta förhandlingar skulle hållas för att nå en permanent lösning på konflikten.

Men optimismen blev kortvarig. Bara några veckor efter att avtalet slöts kollapsade uppgörelsen när både USA och Iran anklagade varandra för att ha brutit mot vapenvilan. Under juli månad har situationen ytterligare förvärrats med nya attacker som genomförts under minst 14 nätter.

Den senaste utvecklingen i krisen kom under natten mot söndagen när USA:s president Donald Trump meddelade att han beslutat att avvakta med planerade omfattande militära attacker mot Iran. Beslutet följde efter några mycket spända dagar där amerikanska medier rapporterade att USA förberedde anfall mot iranska energianläggningar, vilket fick oljemarknaden att reagera nervöst.

Enligt Trump har USA fått förfrågningar från flera länder i Mellanöstern, inklusive Iran, om att dämpa spänningarna. ”Mot bakgrund av denna begäran har jag, för världens framtida bästa och för att säkerställa ett framgångsrikt och välmående Irans överlevnad, gått med på att avbryta attacken, under förutsättning att vi snabbt kan nå en överenskommelse”, skrev Trump på sin sociala medieplattform Truth Social.

Trump preciserade att en sådan överenskommelse skulle innebära en ”omedelbar, fullständig och total öppning av Hormuzsundet samt ett slut på Irans kärnvapenhot”. Kärnvapenfrågan har länge varit en känslig punkt i relationerna mellan västvärlden och Iran, och USA har återkommande uttryckt oro över Irans nukleära program.

Den iranska militären bemötte dock Trumps påståenden med skepsis. I statskontrollerad iransk media på söndagen kallade militära representanter Trumps uppgifter om att Iran skulle ha bett USA att avstå från attacker för ”inget annat än nya lögner”. Detta visar på det djupa misstroende som fortsätter att prägla relationerna mellan de båda länderna.

Irans nyhetsbyrå Fars citerar en källa nära de iranska förhandlarna som tydligt framhåller att Hormuzsundet kommer att förbli stängt ”så länge USA fortsätter sina fientliga handlingar”. Detta uttalande understryker hur långt ifrån varandra parterna fortfarande befinner sig trots medlarnas ansträngningar.

Bakom kulisserna har regionala aktörer arbetat intensivt för att förhindra en militär eskalering. Enligt källor till både nyhetsbyrån AP och nyhetsportalen Axios har Saudiarabiens styrande kronprins Mohammed bin Salman spelat en aktiv roll. I ett telefonsamtal på lördagen uppmanade han Trump att inte eskalera konflikten. Saudiarabien, som själv har komplexa relationer med både USA och Iran, har ett starkt intresse av stabilitet i regionen, inte minst för att skydda sina egna energiexporter.

Situationen i regionen förblir spänd och osäker. Medan diplomatiska kanaler hålls öppna fortsätter den grundläggande konflikten mellan USA och Iran att utgöra ett hot mot både regional stabilitet och global energisäkerhet. Framgången för de pågående medlingsförsöken kommer att vara avgörande för utvecklingen i Mellanöstern under kommande veckor.