Få ryssar har råd att semestra utomlands

Den ryska turistindustrin befinner sig i en djup kris. Ukrainska drönarattacker mot den ryskannekterade Krimhalvön och mål inne i Ryssland, kombinerat med internationella sanktioner och skyhöga priser, har lett till en kraftig nedgång i turismen. Situationen skapar ett allt större tryck på den ryska befolkningen samtidigt som bränselbrist breder ut sig i landet.

Enligt rapporter från den oberoende ryska tidningen Moscow Times fortsätter turismen att falla dramatiskt, både till utländska destinationer och inom landets egna gränser. Internationella sanktioner och reseförbud har stängt av ryssar från många av deras tidigare favoritresmål i Europa, men det är den inhemska turismen som nu visar de tydligaste tecknen på kollaps.

På Krimhalvön, som Ryssland annekterade från Ukraina 2014, har bokningarna på turistorter fortsatt att rasa. Under perioden maj till juni i år minskade bokningarna med 30 procent jämfört med samma period föregående år – och det från redan historiskt låga nivåer. Kraftigt höjda priser, ukrainska attacker mot flygplatser och broar samt en utbredd rädsla för drönarattacker har fått turister att hålla sig borta från halvön.

Situationen är inte bättre i Sotji, den berömda badorten vid den ryska kusten mot Svarta havet. Där har bokningarna minskat med 25 procent. Även vid Bajkalsjön, som historiskt sett har varit ett av Rysslands mest populära inhemska turistmål, har turismen rasat med 30 procent.

Enligt Moscow Times är det numera endast den välbärgade eliten från storstäderna som överhuvudtaget har dessa resmål som realistiska alternativ. För miljontals ryssar har det blivit ekonomiskt omöjligt att resa, inte ens inom det egna landet. Den ekonomiska pressen på den vanliga befolkningen har förvärrats av både inflation och de effekter som kriget har haft på den ryska ekonomin.

De allra rikaste ryssarna söker sig istället till länder i Asien som inte har fördömt det ryska anfallskriget mot Ukraina. Kina, som har infört visumfria resor för ryska medborgare, har sett antalet ryska resenärer fördubblas. Detta visar på en tydlig förskjutning i ryska resemönster bort från väst och mot länder som förhåller sig neutrala eller positiva till Moskva.

För den vanliga befolkningen på landsbygden är situationen särskilt besvärlig. En lärare i en mindre by, som av säkerhetsskäl inte vill uppge sitt namn till Moscow Times, beskriver verkligheten: ”Det är bara ett fåtal människor här som kan åka nånstans alls. Det är orealistiskt för människor på landsbygden att ta semester.”

De ukrainska drönarattackerna har inte bara påverkat turismen utan också skapat en omfattande bränslebrist i landet. Detta har tvingat den ryska befolkningen att hushålla med både el och bensin, vilket ytterligare försämrar vardagen för vanliga ryssar.

Frågan är dock om dessa påfrestningar på den ryska befolkningen kommer att vara tillräckliga för att sätta verkligt tryck på president Vladimir Putin. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, är skeptisk. I en intervju med Dagens Nyheter drar han paralleller till historiska auktoritära ledare.

”Han är beredd att gå hur långt som helst, precis som Hitler var. Till och med Stalin – hur grym och hänsynslös han än var – förstod att han skulle backa när Finland bet tillbaka under Vinterkriget”, säger Hedenskog.

Analysens dystra budskap är att Putin verkar beredd att acceptera mycket stora påfrestningar på den egna befolkningen för att fortsätta kriget mot Ukraina. Detta reser frågor om huruvida ekonomiska svårigheter och begränsningar i vardagen kommer att leda till något folkligt uppror eller om regimen kommer att kunna behålla kontrollen trots den försämrade ekonomiska situationen.

Utvecklingen visar också på hur kriget i Ukraina har omformat den ryska ekonomin och vardagslivet för miljontals människor. Från internationell isolering till inhemska brister – effekterna av invasionen sprider sig allt längre in i det ryska samhället.