Gaskris drabbar Delhi hårt efter konflikter i Iran

I ett fyravåningshus i södra Delhi står Pinki Kapoor på sin balkong och förbereder kvällens middag. Med van hand skär hon potatis, gröna chilifrukter, rödlök och tomater till rätten Aloo Sabzi. Istället för att använda gasspisen som vanligt tänder hon en eld med ved från en byggarbetsplats, några servetter och en plastpåse. Röken stiger medan hon försöker dölja aktiviteten för hyresvärden som förbjudit matlagning över öppen eld.

– Jag har aldrig varit med om något liknande sedan jag började laga mat på gasspis 2008. Gasolen brukar levereras punktligt vart 45:e dag, säger hon.

Sedan konflikten i Iran trappades upp har Pinki inte kunnat få tag på gasol från sina vanliga leverantörer. För dem som lyckas hitta gasol har priset mer än fyrdubblats, vilket slår hårt mot låginkomsttagare.

Pinki Kapoor är en av flera hundra miljoner interna migrantarbetare i Indien som sökt sig från landsbygden till storstäderna för arbete. Hon kommer ursprungligen från staden Aligarh i delstaten Uttar Pradesh och flyttade till Delhi 2004 efter att ha gift sig. Migrantarbetare som hon är ofta inte registrerade för officiella gasoleveranser och är därför beroende av den informella marknaden.

– De två informella kontakter för gasleveranser som jag har kan inte leverera, förklarar hon.

Orsaken till krisen finns i den pågående konflikten kring Iran och Hormuzsundet – en strategiskt viktig vattenväg som förbinder Persiska viken med Omanviken och Arabiska havet. Indien, som är världens näst största gasimportör och tredje största oljeimportör, är kraftigt beroende av leveranser genom detta sund.

När Iran blockerade andra länders tillgång till sundet började Indien för första gången på sju år importera iransk olja för att täcka sina energibehov. Men situationen förvärrades när USA:s president Donald Trump meddelade att amerikansk militär skulle blockera leveranser från iranska hamnar. Dessutom löpte USA:s tillfälliga lättnad i sanktioner mot import av rysk olja ut den 11 april, vilket ytterligare begränsade Indiens importmöjligheter.

Värst drabbade är de mest sårbara i samhället. För Pinki Kapoor är situationen särskilt svår eftersom hennes familj är beroende av hennes inkomst som hushållerska sedan hennes man skadades i en olycka och bara kan arbeta sporadiskt.

– Vi kommer från fattiga förhållanden, men hade börjat få mer stabil ekonomi när det här hände, berättar hon medan hon rör i grytan och tillsätter kryddor från sju olika skålar.

Hon täcker munnen med sin huvudsjal för att skydda sig mot den giftiga röken, som gör luften svår att andas. Trots omständigheterna försöker hon se det positiva.

– Det var så här jag lagade mat innan vi fick gasspis 2008. Smaken blir faktiskt bättre, säger hon.

När Pinki och hennes familj flyttade till området var bebyggelsen gles. Sedan dess har Delhi växt explosionsartat och har nu över 30 miljoner invånare, många av dem migrantarbetare från andra delar av landet. Om orsakerna till gaskrisen har hon begränsad kunskap.

– Jag har hört från familjen där jag jobbar att det pågår ett krig någonstans. Så mycket mer vet jag inte.

Konsekvenserna sträcker sig dock långt bortom Pinkis balkong och kan få allvarliga följder för Indiens ekonomi. Gatorna i Delhi är ovanligt tomma eftersom många migrantarbetare börjat återvända till sina hembyar när de inte får tag på gasol. De stigande levnadskostnaderna för mat och energi har också lett till arbetaroroligheter.

I delstaten Haryana, ett viktigt centrum för bilindustrin, utbröt nyligen våldsamma protester där arbetare krävde löneökningar för att kunna hantera de höjda priserna. Under hot om arbetskraftsbrist tvingades företag till slut höja minimilönerna.

Situationen illustrerar hur geopolitiska konflikter kan få direkta konsekvenser för vardagslivet för miljontals människor, och hur sårbara låginkomsttagare är för störningar i energiförsörjningen. För Pinki Kapoor och miljoner andra indier har den internationella konflikten bokstavligen flyttat in i deras hem och förändrat hur de lagar sin dagliga mat.