Irans president kom, sågs och talade i fiendeland

Under FN-generalförsamlingen i New York har Irans president Masoud Pezeshkian genomfört en diplomatisk offensiv mot USA. I en intervju med tv-bolaget CBS på lördagen sade han att Iran är berett att fullfölja allt man kommer överens om med Washington.

– Vi är redo att fullfölja allt det som vi går med på, sade Pezeshkian.

Samtidigt riktade han skarp kritik mot USA:s agerande. Han anklagade Washington för oärlighet och sade att Iran hotas och attackeras dagligen.

– De hotar oss varje dag. Varje dag attackerar de oss. Och de respekterar inte vad de skrivit under, sade Pezeshkian.

CNN:s sammanfattning av veckan var kärnfull: en bra vecka för Iran i FN, men förslagen till USA är dömda att misslyckas.

Den iranska regimen, som under lång tid slagit ned internt oliktänkande med våld, har nått propagandaframgångar genom närvaron i New York. Möjligheten till besöket uppstod eftersom världens stats- och regeringschefer tillåts resa in i USA för att delta i FN:s generalförsamling.

Historiskt har flera ledare som Washington helst undvikit utnyttjat denna möjlighet. Kubas Fidel Castro höll ett brandtal under konflikten 1960. Han lade en näsduk över varningslampan när tidsfristen på 15 minuter gått ut – talet varade i fyra timmar och 29 minuter. Venezuelas Hugo Chávez vände sig direkt till USA:s president George W. Bush och sade att ”djävulen var här i går, och det stinker fortfarande svavel”.

Masoud Pezeshkians närvaro är dock speciell på ett annat sätt. USA och Iran befinner sig i krig. President Donald Trump sade i sitt tal i FN att ”viktiga beslut måste tas” – antingen en uppgörelse eller att ”förinta Iran”.

Pezeshkian valde att visa upp ett porträtt av Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, som dödades i en massiv israelisk och amerikansk flygräd den 28 februari.

Trots konfrontationen öppnade Pezeshkian i CBS-intervjun för att släppa in FN:s kärnenergiorgan IAEA i landet för att granska misstankar om kärnvapentillverkning. Det är ett steg som i så fall skulle vara betydelsefullt, eftersom frågan om Irans kärnprogram länge varit en av de mest explosiva i regionen.

I en intervju med Fox News, ett tv-bolag som vanligtvis är lojalt mot Trump, hänvisade Pezeshkian till ett iranskt förhandlingsförslag om en färdplan på sju dagar för att nå ett nytt vapenvileavtal. Förslaget innehåller bland annat att Hormuzsundet kan öppnas om attackerna i regionen upphör.

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för olja och gas. En stor del av den globala oljehandeln passerar genom sundet, och varje hot om att stänga det brukar få omedelbara effekter på världsmarknadspriserna. Att Iran här kopplar samman sundets öppnande med ett stopp för attacker är därför inte bara en politisk markering – det har också betydelse för energimarknaden.

– Vi vill inte fortsätta kriget. Vi borde inte fortsätta att döda varandra när vi kan lösa detta genom samtal, sade Pezeshkian.

Trump avvisade på lördagen Irans sjudagarsförslag. I Mellanöstern fortsätter samtidigt striderna mellan parterna.

Diplomatin i New York har därmed inte lett till något genombrott. Den har däremot visat att Iran – trots kriget – försöker vinna politiska poäng internationellt. Frågan är om det är ett tecken på reell vilja till uppgörelse eller enbart ett sätt att vinna tid och skapa splittring i USA:s inrikespolitik.

Oavsett utfall har Pezeshkians närvaro förflyttat en del av konflikten från slagfältet till FN:s korridorer. Det är en utveckling som världen nu följer noggrant, inte minst med tanke på Hormuzsundets roll för globala energiförsörjningen och risken för ytterligare eskalering.

Med Trump tydligt negativ till det iranska förslaget och striderna fortfarande pågående, återstår att se om den senaste tidens diplomatiska utspel får några praktiska konsekvenser. Hittills är avståndet mellan retoriken och verkligheten fortsatt stort – både i New York och på marken i Mellanöstern.