Fullt krig i Tigray efter ny offensiv mot Abiy Ahmed

Efter månader av sporadiska attacker och skärmytslingar med allt kortare mellanrum har läget i norra Etiopien nu förvärrats till vad parterna själva beskriver som ett fullskaligt krig. Fyra år efter att den förra konflikten i Tigrayprovinsen avslutades genom ett internationellt medlat fredsavtal är striderna åter igång med oförminskad styrka.

– Vi är i ett tillstånd av fullskaligt krig nu, säger Amanuel Assefa, vicepresident i rebellgruppen TPLF, enligt AFP.

TPLF, Tigrayfolkets befrielsefront, är en politisk och militär rörelse med bas i Tigray i norra Etiopien. Under närmare tre decennier dominerade rörelsen landets politik genom en modell av etnisk federalism, där varje provins styrdes av etniskt baserade partier. När Abiy Ahmed tillträdde som premiärminister 2018 inledde han en omfattande omstrukturering av staten med målet att skapa en mer centralt styrd nation. Det ledde till att TPLF förlorade sin maktposition och drog sig tillbaka till hemprovinsen.

Oenigheterna om landets styre eskalerade till öppet krig hösten 2020. Den två år långa konflikten präglades av omfattande övergrepp, blockader och svält – hundratusentals civila tros ha dött. I november 2022 undertecknades ett eldupphörsavtal i Pretoria i Sydafrika, vilket gav hopp om en varaktig fred. Men avtalet har visat sig skört, och nu har våldet återvänt.

På onsdagen intog TPLF:s styrkor flygplatsen i provinshuvudstaden Mekelle. Samtliga flygningar till och från staden ställdes in, och den federala armén inledde en motoffensiv. Även flygplatserna i Axum och Shire uppges ha tagits över av rebellerna. Enligt TPLF har motståndarna använt såväl infanteri som drönare och mekaniserade förband – en upptrappning som tyder på att båda sidor förberett sig för en ny långvarig konflikt.

Den humanitära situationen i Tigray är redan kritisk. Omkring 750 000 människor lever som internflyktingar i provinsen sedan det förra kriget, och hjälporganisationer varnar för att nya flyktingströmmar skulle bli en katastrof i en region där sjukvård, rent vatten och livsmedel redan är bristvaror. FN:s generalsekreterare António Guterres har manat till återhållsamhet.

– Generalsekreteraren uppmanar alla parter att utöva maximal återhållsamhet och omedelbart arbeta för en nedtrappning, skydda civila och garantera säker och obehindrad tillgång för humanitära partners för att nå nödställda, säger hans talesperson i ett uttalande.

Den politiska situationen har dessutom förändrats radikalt sedan det senaste kriget. Abiy Ahmed, som erhöll Nobels fredspris 2019 för sitt fredsavtal med grannlandet Eritrea, kunde då räkna med stöd från eritreanska regeringstrupper och paramilitära grupper i den angränsande provinsen Amhara. Båda dessa allierade har nu vänt sig emot honom. Eritrea har anklagats för att backa rebellerna ekonomiskt, och uppgifter gör gällande att eritreanska soldater redan har setts i Tigray – uppgifter som ännu inte bekräftats oberoende.

Förra helgen meddelade dessutom sju rebellgrupper från olika delar av Etiopien att de har bildat en gemensam koalition med målet att störta Abiys regering. Det är en påminnelse om hur regimen tidigare fallit: 1991 var det en liknande allians av väpnade rörelser som fällde den fruktade Derg-juntan och inledde en ny politisk epok i landet.

Etiopien är med över 120 miljoner invånare Afrikas näst folkrikaste nation och en viktig regional maktfaktor på Afrikas horn. Landet gränsar till Somalia, Sudan, Kenya och Eritrea, och en ny intern konflikt riskerar att få återverkningar långt utanför Tigrayprovinsen. Den omstridda dammen Grand Ethiopian Renaissance Dam vid Nilen – ett prestigeprojekt som Abiy drivit igenom – har redan skapat spänningar med Egypten och Sudan, och ytterligare instabilitet skulle kunna undergräva de känsliga förhandlingarna kring Nilvattnet.

Den internationella diplomatin har hittills förmått föga. Fredsavtalet i Pretoria hyllades som ett genombrott, men saknade i praktiken mekanismer för att hantera de underliggande konflikterna om etnisk federalism, maktfördelning och resurser. Utan en ny politisk process – och med en regering som ser allt fler väpnade motståndare – riskerar Etiopien att återigen glida in i ett långvarigt inbördeskrig med förödande humanitära konsekvenser.