Johan Nilsson: En desperat jakt på alternativ till antibiotika

Antibiotikaresistens har utvecklats till ett av de allvarligaste hoten mot den moderna sjukvården. Enligt en studie i tidskriften The Lancet dör redan nu mer än en miljon människor varje år till följd av svårbehandlade bakterieinfektioner. Före antibiotikans genombrott kunde ett litet sår eller en vanlig lunginflammation innebära döden. Flera forskare menar att världen nu riskerar att hamna i en liknande situation igen om inte nya behandlingsmetoder tas fram.

Sverige är inte förskonat. Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har nyligen pekat ut Sverige som ett land där ökningen av antibiotikaresistent gonorré är särskilt bekymmersam. Denna vanliga könssjukdom var fram tills nyligen enkel att bota, men i vissa fall finns i dag nästan inga verksamma läkemedel. Folkhälsomyndigheten har samtidigt varnat för ökad förekomst av tarmbakterier som producerar ESBL-Carba, enzymer som gör bakterier motståndskraftiga mot nästan all antibiotika, inklusive karbapenemer som används vid svåra infektioner. Tidigare förekom sådana bakterier i princip bara på sjukhus, men tecken på samhällsspridning har nu börjat synas. Resistenta bakterier sprids i dag både inom sjukvården och i samhället, och överanvändningen av antibiotika inom vård och djurhållning anses vara en av de viktigaste orsakerna till utvecklingen.

Mot den bakgrunden söker forskare världen över efter alternativ. En inriktning som fått förnyad uppmärksamhet är bakteriofager, virus som attackerar och dödar bakterier. I Lyon arbetar franska forskare med att försöka styra dessa mikroskopiska virus så att de slår ut sjukdomsframkallande bakterier på ett sätt som påminner om hur antibiotika fungerar. Lyon har etablerat sig som ett centrum för medicinsk forskning, och intresset för fagterapi har vuxit i takt med att resistenta infektioner blivit vanligare. Bakteriofager finns naturligt i vatten, jord och i människokroppen. Varje fag är vanligtvis specialiserad på vissa bakteriestammar, vilket gör dem potentiellt mycket precisa men också svårare att utveckla till breda läkemedel.

Bakteriofager är den vanligaste livsformen i biosfären. Forskare uppskattar att antalet uppgår till 10³¹, det vill säga en etta med 31 nollor efter sig. Bara en bråkdel av dessa virus är kartlagda, och att hitta rätt variant bland miljarder möjliga kandidater är en av de stora utmaningarna. Det är också okänt hur kroppen reagerar när fager tillförs i stora mängder, eller om vissa fager är mer effektiva eller skadliga än andra. Därför krävs omfattande grundforskning och kontrollerade kliniska studier innan en behandling kan bli aktuell.

Fagterapi är i sig ingen ny teknik. Metoden upptäcktes för över hundra år sedan och användes framgångsrikt i vissa delar av världen, men hamnade i skuggan av antibiotikan, som var billigare att framställa och enklare att använda. Antibiotikaresistens har dock lett till att intresset väckts på nytt. Flera forskargrupper och mindre bioteknikbolag arbetar nu med att utveckla fagbaserade behandlingar, framför allt för infektioner där ordinarie läkemedel inte längre fungerar. En fungerande fagterapi skulle sannolikt inte ersätta antibiotika, men den skulle kunna bli ett viktigt komplement och rädda behandlingsmöjligheter som annars går förlorade.

Utvecklingen sker i en tid då den globala antibiotikamarknaden pressas av låga priser och minskade investeringar. Flera stora läkemedelsbolag har lämnat området, samtidigt som resistensen ökar. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling. Utan effektiva behandlingsmetoder kan enkla kirurgiska ingrepp, cancerbehandlingar och infektionssjukdomar åter bli livsfarliga. De samhällsekonomiska kostnaderna beräknas redan vara mycket stora, och om inget görs kan de växa till tusentals miljarder kronor årligen. Den globala antibiotikaanvändningen fortsätter samtidigt att öka, inte minst i låg- och medelinkomstländer, trots att nya läkemedel saknas. I såväl EU som USA pågår därför diskussioner om hur nya behandlingar ska kunna finansieras och godkännas snabbare.

Huruvida forskarna i Lyon lyckas utveckla en behandling återstår att se. Det vetenskapliga arbetet är komplext, och vägen från laboratorium till patient är lång. Men med den utveckling som sker i både Sverige och resten av världen ses forskningen om bakteriofager som en prioriterad del av arbetet mot antibiotikaresistens. Att söka nya behandlingsvägar handlar inte längre enbart om vetenskaplig nyfikenhet, utan om att säkra framtidens sjukvård mot ett hot som redan i dag skördar människoliv.