Källor: Akut brist på amerikanska robotar i Europa

Europa står inför en allvarlig utmaning när det gäller luftförsvar. Enligt uppgifter från källor inom både USA:s militär i Europa och Nato har lagren av Patriot-robotar, ett av de mest avancerade luftvärnssystemen i världen, sjunkit till kritiskt låga nivåer. Bristen är så pass allvarlig att den amerikanska källan beskriver läget som den mest oroande, särskilt med tanke på systemets förmåga att skjuta ned ballistiska robotar, en teknologi som bland annat Ryssland besitter.

Källorna, som nyhetsbyrån AP har talat med, är tydliga med att de nuvarande lagren inte räcker för att stoppa en större, mer omfattande ballistisk attack. Inte ens en enstaka attack skulle vara enkel att bemöta med nuvarande kapacitet, vilket understryker allvaret i situationen. Det är en avvägning som försvarsexperter varnat för under en längre tid: Europa har under decennier varit alltför beroende av USA:s luftförsäkerhet, och nedskärningar efter Kalla krigets slut har lämnat kontinenten sårbar.

Bakgrunden till den nuvarande bristen är komplex. USA har under de senaste åren, i samband med konflikter i Mellanöstern, varit tvungna att omfördela stora delar av sitt luftvärn för att skydda sina baser och allierade i regionen. Samtidigt har man skickat betydande mängder utrustning till Ukraina, som i sitt försvar mot Rysslands invasion varit i stort behov av just Patriot-system för att skydda sina städer och infrastruktur mot ryska robotattacker. Detta har lett till att lagren i Europa, som en gång var dimensionerade för ett annat säkerhetspolitiskt läge, nu är tömdda.

CIA-chefen John Ratcliffe besökte tidigare i veckan Ryssland under uppmärksammade former. Enligt uppgifter till The Wall Street Journal var syftet med resan att tydligt varna Ryssland för att attackera Natoländer. Besöket sker i en tid av extremt hög spänning, men den bild som förmedlas från europeiskt håll är dock mer dämpad. En högt uppsatt EU-källa uppger för AFP att europeiska underrättelsetjänster inte ser några konkreta tecken på att Ryssland planerar en militär attack mot kontinentens Natomedlemmar.

Denna bedömning delas även av USA:s president Donald Trump, som under torsdagen sade sig ha haft ”bra samtal” med Rysslands president Vladimir Putin. – Han kommer inte att attackera Nato-territorium, sade Trump i ett uttalande, vilket ytterligare tonar ner risken för en omedelbar konflikt. Trots dessa försäkringar kvarstår det faktum att det strategiska luftförsvaret i Europa är försvagat, och frågan om hur man snabbt ska fylla på lagren är nu högaktuell.

President Trump, som tidigare förnekat att USA har någon brist på robotar, har nu beordrat amerikanska vapenföretag att öka produktionen av Patriot-systemen. Detta är ett stort industriellt åtagande som innefattar allt från komponenttillverkning till slutmontering. Vidare har Trump lovat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet ska få möjlighet att tillverka egna Patriot-robotar, vilket skulle vara ett strategiskt steg för att minska beroendet av leveranser utifrån.

Bristen på Patriot-robotar belyser en bredare problematik inom europeisk försvarsindustri: behovet av att öka egen kapacitet och minska sårbarheten gentemot externa leverantörer. Flera europeiska länder har under de senaste åren ökat sina försvarsbudgetar och investerat i nya system, men processen är långsam och präglad av teknisk komplexitet. Att utveckla och producera avancerade luftvärnssystem tar tid, och under tiden kvarstår frågan om hur Europa ska kunna upprätthålla en trovärdig avskräckning. Situationen är med andra ord en av de mest akuta i det nya säkerhetspolitiska läget – ett läge där både diplomati och industrikapacitet kommer att spela en avgörande roll i den närmaste framtiden.