Amerikanska bedömningen: Iran fortfarande ett år från kärnvapen trots intensiva flyganfall

Iran befinner sig fortfarande cirka ett år från att kunna utveckla kärnvapen om de skulle välja den vägen. Detta framgår av en ny bedömning från amerikanska underrättelsetjänster, rapporterar Reuters med hänvisning till tre anonyma källor. Tidslinjen är oförändrad sedan USA:s flygräder mot iranska kärnanläggningar sommaren 2025.

Uppgifterna väcker frågor om effektiviteten av de militära operationer som USA och Israel genomfört mot Iran under det senaste året. I februari inledde de båda länderna omfattande flyganfall med den uttryckliga målsättningen att förhindra den iranska regimen från att någonsin utveckla kärnvapen.

Enligt källorna har de amerikansk-israeliska attackerna främst fokuserat på konventionella militära mål som luftvärn, fartyg och flygplan. Israel har dock även riktat in sig på flera viktiga kärnanläggningar. Trots detta har Irans förmåga att potentiellt utveckla kärnvapen inte försvagats nämnvärt.

Den oförändrade tidslinjen tyder på att det iranska kärnvapenprogrammet inte kan stoppas permanent utan ytterligare åtgärder mot landets kvarvarande lager av höganrikat uran. Internationella atomenergiorganet (IAEA) rapporterade nyligen att Iran fortfarande innehar 440 kilo uran med en anrikningsgrad på 60 procent. Omkring hälften av detta material beräknas finnas i kärnanläggningen i Isfahan.

Uran med 60 procents anrikningsgrad ligger farligt nära de 90 procent som krävs för vapentillverkning. Experter menar att steget från 60 till 90 procent är relativt enkelt att ta om landet har nödvändig teknisk kapacitet och politisk vilja.

Vita husets talesperson Olivia Wales har kommenterat situationen för Reuters och hävdar att sommarens flyganfall ”utplånade” Irans kärnanläggningar. Hon tillägger att de militära insatserna under konflikten har ”decimerat Irans försvarsindustri som de tidigare hade som ett skydd för att kunna fortsätta sin jakt på ett kärnvapen”.

Denna bild motsägs dock av experter med insyn i situationen. Eric Brewer, specialist på Irans kärnvapenprogram och tidigare underrättelseanalytiker, uttrycker tvivel kring effekten av attackerna:

”Iran har fortfarande tillgång till allt sitt anrikade uran, så vitt vi vet. De förvarar det antagligen i anläggningar djupt under jord dit amerikanska bomber inte kan nå,” säger Brewer till Reuters.

Situationen belyser de strategiska utmaningarna med att förhindra kärnvapenspridning genom militära medel. Iran har under årtionden utvecklat djupt underjordiska anläggningar, delvis som skydd mot just den typ av flyganfall som nu genomförts. Flera av landets viktigaste kärntekniska installationer, som anrikningsanläggningen i Fordow, är byggda djupt inne i berggrunden för att motstå konventionella bombningar.

Den iranska regimen har konsekvent förnekrat att landet eftersträvar kärnvapen och hävdar att deras kärnprogram endast tjänar fredliga syften som energiproduktion och medicinsk forskning. Internationella observatörer har dock länge uttryckt oro över landets stegvisa utveckling mot kapacitet att tillverka kärnvapen.

Situationen kompliceras ytterligare av den regionala säkerhetsdynamiken, där flera aktörer inklusive Israel, Saudiarabien och andra gulfstater ser ett potentiellt kärnvapenbestyckat Iran som ett existentiellt hot.

Rapporter om Irans oförändrade tidslinje för potentiell kärnvapenutveckling kommer troligen att intensifiera diskussioner om behovet av alternativa strategier, inklusive diplomatiska förhandlingar, sanktioner och eventuellt mer preciserade militära aktioner mot specifika kärnanläggningar.