Den 800-åriga juridiska handling som lagt grunden för den moderna rättsstaten har oväntat dykt upp i ett amerikanskt universitetsarkiv. Harvarduniversitetet trodde länge att man ägde en vanlig kopia av Magna Carta, men upptäckten att det istället rör sig om ett ovärderligt original har fått särskild betydelse i ljuset av USA:s 250-årsjubileum av självständigheten – och Donald Trumps presidentskap.

För knappt två år sedan gjorde den brittiske historikern David Carpenter en sensationell upptäckt. När han trålade genom engelska lagböcker från 1300-talet i Harvard Law Schools digitala biblioteksarkiv fick han syn på något som inte alls var en lagbok. På skärmen klickade han upp ett gulnat, kvadratiskt pergamentsark fyllt med 3000 tätskrivna latinska ord.

”Herregud, tänkte jag, det ser precis ut som ett Magna Carta-original”, minns Carpenter. Han mejlade omedelbart bilden till sin kollega, historikern Nicholas Vincent. Svaret kom blixtsnabbt: ”Du vet vad det är och jag vet vad det är.”

Carpenter, professor vid King’s College i London, är en av världens främsta experter på Magna Carta. Det medeltida dokumentet tvingade den engelska kungen att dela med sig av makten och underkasta sig lagen – en sorts konstitution som reglerade relationen mellan makten och medborgarna. Bland annat slås fast att inga skatter får åläggas utan parlamentets godkännande.

Efter minutiösa handstilsanalyser och skanning med ultraviolett ljus kunde forskarna bekräfta att Harvards dokument faktiskt var äkta. Det beseglades av kung Edvard I år 1300 och är den sista utgåvan av Magna Carta. Med upptäckten ökar antalet kända original från sex till sju stycken.

Harvard köpte dokumentet för en blygsam summa av en bokhandlare i London 1946, övertygade om att det var en kopia. Det hade tidigare tillhört flygarässet Forster Maynard, befälhavare på Malta under andra världskriget. Carpenter och Vincent har följt spåren bakåt till Thomas Clarkson, en ledande abolitionist under det sena 1700-talet. Abolitionister använde ofta Magna Carta i sin argumentation mot slaveriet.

En historiker kan inte göra ett mer spännande fynd, menar Carpenter. Delvis beror det på den extraordinära bakgrundsberättelsen, men också på tajmningen. Efter upptäckten förvarar Harvard sin Magna Carta i Houghtonbiblioteket, där lärosätet samlar sällsynta bokverk i förslutna bokskåp. Efter 800 år i rättsstatens tjänst är dokumentet en smula buckligt och den latinska lagtexten har på sina ställen upplösts som färgen på en vattenskadad akvarellmålning. Men det är tungt av autenticitet.

Upptäckten skedde omkring en månad efter att Donald Trump vunnit presidentvalet på nytt i november 2024. Tidigt under sin andra mandatperiod förklarade Trump krig mot den amerikanska akademin i allmänhet och Harvard i synnerhet. Han lät gripa doktorandstudenter, anklagade Harvard för att sprida ”radikal vänsterideologi” och krävde universitetet på en miljard dollar i skadestånd.

Harvards Magna Carta kan i detta sammanhang betraktas som ett motvärn mot presidentens klåfingrighet. En symbolisk sköld när administrationen attackerar lärdomsinstitutionernas självständighet. ”Det var ett otroligt sammanträffande att det var där som jag fann detta dokument. Det upprättades som ett skydd mot tyranniska härskare, i dag pressas Harvard av en sådan härskare”, säger Carpenter.

Magna Cartas betydelse för amerikansk politik kan inte överskattas. När USA tog form i slutet av 1700-talet var det medeltida dokumentet en viktig inspirationskälla för de grundare som ville frigöra sig från den engelska kronan. Den 4 juli 1776 undertecknades självständighetsförklaringen i Philadelphia – den händelse som USA nu firar i sitt 250-årsjubileum.

Proteströrelsen mot Trump har tagit upp budskapet ”No Kings”. Det är ingen slump. I sin ämbetsutövning imiterar Trump ofta en fördemokratisk kung. Han täcker Ovala rummets väggar med guld, kräver en lojalitet från sina ministrar som kan förvandla kabinettsmöten till smickerfester, och styr ut möjliga efterträdare i likadana herrskor som vore de uniformerade tjänare.

De amerikanska statsvetarna Stacie Goddard och Abraham Newman kallar Trumps styrelseskick för ”nyrojalism”. Den liberala världsordningen med allianser och gemensamma mål är över, menar de. Trump organiserar istället makten i ”kotterier” som påminner om furstehus som Tudor och Habsburg. Genom tjänster och gentjänster bygger dessa grupper sina förmögenheter. Enligt uppskattningar har Trumpfamiljen utökat sin förmögenhet med omkring 40 miljarder kronor under andra mandatperioden.

Efter att ha hotat med ett övertagande av Grönland och genomfört en annektering av Venezuelas oljeindustri med hjälp av militären, sade Trump till New York Times att det finns ett enda hinder för hans makt: ”Min egen moral. Mitt eget sinne.”

År 2024 slog USA:s högsta domstol fast att amerikanska presidenter omfattas av absolut åtalsimmunitet för handlingar som utförs i ämbetet. Domstolsledamoten Sonia Sotomayor skrev i sin invändning att ”presidenten är nu en kung som står över lagen” – en direkt provokation mot grundsatsen i Magna Carta.

I april i år höll kung Charles ett noggrant genomtänkt tal inför den amerikanska kongressen under sitt statsbesök. Brittiska kungligheter handlar sällan spontant i ämbetet, och här var statschefen påfallande tydlig. Han kallade USA:s grundare för ”modiga och fantasifulla rebeller” som förde vidare arvet från Magna Carta. Tre gånger nämnde Charles dokumentet vid namn och påminde om principen om maktdelning.

Talet var ett meddelande från en äkta kung utan formell makt, till en egenmäktig man som gärna hade varit kung. Kanske rent av en varning. ”Med tanke på läget i USA är jag övertygad om att kung Charles genom att betona Magna Carta ville peka på vikten av att respektera rättsstaten och skicka ett budskap till kvasikungen i Vita huset”, säger Carpenter.

Trump kallade talet ”fantastiskt” men nämnde inte Magna Carta-piken. Fyndet i Harvards arkiv har han mött med tystnad, medan Maga-anhängare på nätet uttryckt misstro och anklagat Carpenter för att vara del av en komplott. ”Allt jag kan säga är att jag önskar att jag hade fått betalt”, replikerar professorn.

När Carpenter i början av juni höll en öppen föreläsning om Magna Carta vid King’s College i London var aulan fullsatt. Hans budskap var tydligt: det 800-åriga dokumentet fortsätter att forma demokratiskt sinnade aktörers syn på stat, makt och medborgares rättigheter – och är mer relevant än någonsin.