Kanada kan bli associerad EU-medlem

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll på onsdagen sitt årliga tal om tillståndet i unionen i EU-parlamentet i Strasbourg. Det var ett tal som präglades av en ovanligt dyster omvärldsanalys, men också av en rad konkreta politiska besked.

von der Leyen målade upp en bred bild av de hot Europa står inför: det enorma handelsunderskottet med Kina, den söndervittrade alliansen med USA, Rysslands hybridkrig mot EU-länder, klimatkrisens värmeböljor och risken att mänskligheten förlorar kontrollen över den artificiella intelligensen. Hon inledde med en paradox: unionen är starkare än någonsin, men känns samtidigt skörare.

Det mest handfasta beskedet gällde handeln med Kina. EU:s handelsunderskott uppgår nu till en miljard euro om dagen. Det är en nivå som von der Leyen kallade ohållbar. Hon varnade för att kommissionen kommer att använda alla tillgängliga verktyg för att balansera relationen, och levererade ett knappt dolt hot om strafftullar om inte Kina själv agerar. Beskedet kommer i ett redan ansträngt handelsläge. EU har under det senaste året infört tullar på bland annat kinesiska elbilar, och Peking har svarat med egna motåtgärder. En ytterligare upptrappning skulle få konsekvenser för europeiska industrier, inte minst de som är beroende av kinesiska insatsvaror och råvaror.

För många företag inom EU innebär Kinas dominans både ett hot och ett nödvändigt beroende. Kina är en dominerande leverantör av sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska råvaror som används i allt från elbilar till vindkraftverk. En handelspolitisk konfrontation skulle därför inte bara handla om tullar, utan också om tillgången till insatsvaror i den gröna omställningen. Samtidigt är den europeiska exporten till Kina betydande för flera medlemsländer, vilket gör att en upptrappning riskerar att slå brett.

På plats i parlamentet fanns Kanadas premiärminister Mark Carney. Kanada står inför liknande handelsutmaningar, inte minst i relationen till USA. von der Leyen sade att EU och Kanada ska utveckla det befintliga frihandelsavtalet CETA till en framtidsallians. CETA, som provisoriskt tillämpats sedan 2017, är redan ett av världens mest omfattande bilaterala handelsavtal. Det nya är tonen: von der Leyen fick stående ovationer när hon vände sig direkt till Carney och sade att hon vill arbeta för att Kanada ska bli den första associerade medlemmen av EU. Vad ett sådant associerat medlemskap närmare innebär lämnade hon dock öppet.

Talet om tillståndet i EU är sedan 2012 en årlig institution. Dåvarande kommissionsordföranden José Manuel Barroso startade traditionen, men den uppfattades länge som en blek kopia av den amerikanske presidentens tal till nationen. I år var bilden en annan. Köerna utanför EU-parlamentet ringlade långa, salen var fullsatt och pressläktaren likaså. Det är en tydlig signal om att Brysselpolitiken har fått en helt annan politisk laddning.

Kriget i Ukraina dominerade också talet. von der Leyen sade att Europa måste vara redo, och att hybridhoten blir allt mindre hybrida och allt mindre hot för varje dag. Hon syftade på de många it- och drönarattacker som riktats mot EU-länder och där Ryssland tros ligga bakom. Hon föreslog en motsvarighet till Natos artikel 4: om ett medlemsland utlöser den ska alla medlemsländer sammanträda för att samordna Europas svar. I praktiken handlar det om att skapa en snabbare och mer samlad reaktionsförmåga vid säkerhetshot mot enskilda medlemsländer.

Mot slutet av talet kom ytterligare ett besked med långtgående konsekvenser: sociala medier. Enligt von der Leyen får en hel generation just nu sin barndom stulen av beroendeframkallande algoritmer. Hon flaggade för ett lagförslag med ålders- och tidsgränser, som ska presenteras på torsdagen. Grundlinjen är tydlig: inga sociala medier före 13 år och inga personliga konton före 15 år. Hon avfärdade också uppfattningen att techjättarnas makt är omöjlig att ta tillbaka.

Det lagförslaget kan bli nästa stora regulatoriska strid mellan EU och techindustrin. EU har redan infört Digital Services Act och AI-förordningen, som sätter press på plattformar och AI-utvecklare. Ett ålders- och tidsbegränsat medielandskap skulle i praktiken tvinga plattformar att bygga in nya kontrollmekanismer i sina tjänster. Även på den punkten var von der Leyens tal ett tydligt besked om att kommissionen vill gå vidare med hårdare reglering.