Karl Dalén: Därför vägrar Trump lyssna på varningarna om AI-hotet

WASHINGTON. Medan vd:ar för flera av världens största teknikbolag varnar för de existentiella riskerna med artificiell intelligens, vägrar president Donald Trump att lyssna på kraven om reglering. I stället ser han Kina som det verkliga hotet – en hållning som allt tydligare markerar klyftan mellan Vita huset och Silicon Valley.

Under det senaste året har tongivande företrädare för AI-sektorn, däribland ledarna för OpenAI, Google och Microsoft, upprepat kravet på politiska ramverk. Budskapet är att utvecklingen går så snabbt att samhället inte hinner anpassa sig. Utan gemensamma regler, varnar de, kan tekniken hamna i fel händer eller utvecklas på sätt som människan inte förmår kontrollera. Flera forskare har gått längre och pekat på risker som massiv desinformation, automatiserad krigföring och övervakningssamhällen.

Trump har dock konsekvent avfärdat dessa farhågor som teoretiska. Hans administration driver i stället en linje där konkurrensen mot Kina står i fokus. Att införa hårda regleringar skulle, enligt presidenten, bromsa den amerikanska innovationskraften och ge Peking ett försprång i den teknologiska kapplöpningen. Han har dessutom varit tydlig med att eventuella framtida regler måste utformas av USA, inte av internationella organ. I stället har han valt att skynda på utvecklingen genom avregleringar och nära samarbete med techindustrin.

Ett tydligt exempel på den strategin är Stargate, det jätteprojekt som lanserades tidigare i år med Donald Trump som pådrivare. Tillsammans med OpenAI, Softbank och Oracle ska projektet bygga datacenter och energianläggningar i USA – en investering som uppges vara värd uppemot 500 miljarder dollar. För presidenten är det ett bevis på att USA leder AI-utvecklingen. För kritikerna är det i stället ett exempel på hur näringslivet får alltför stort inflytande över en teknik som kommer att prägla samhället under lång tid.

Inom techindustrin växer samtidigt klyftan mellan olika läger. Flera ledare som tidigare uttryckt stöd för Trumps politik har börjat tala öppet om behovet av ansvarsfulla ramverk. Samtidigt finns en falang som menar att riskerna överdrivs och att en alltför försiktig hållning hotar att hämma innovation. Den splittringen återspeglas på marknaden, där AI-relaterade aktier fortsatt lockar stora investeringar. Nvidia, som tillverkar de processorer som driver många AI-system, har blivit ett av världens mest värdefulla bolag. Samtidigt har flera banker och institutioner varnat för att AI-bubblan kan spricka om de faktiska intäkterna inte lever upp till förväntningarna.

Internationellt framstår USA:s hållning som allt mer avvikande. EU har antagit den omfattande AI-förordningen, som ställer tydliga krav på transparens och riskbedömning. Kina har å sin sida byggt en statligt kontrollerad modell där AI-teknik utvecklas i nära samverkan med säkerhetspolitiken. Det innebär att världens tre stora ekonomiska block går skilda vägar, något som skapar osäkerhet för globala företag som tvingas förhålla sig till helt olika regelsystem. För många bolag innebär det ökade efterlevnadskostnader och svårare planering inför framtida investeringar.

För Trump handlar det i grunden om maktbalans. Att Kina har avancerat långt inom flera AI-områden, genom bolag som DeepSeek och Alibaba, har blivit en av de hetaste frågorna i Washington. Förespråkare för reglering menar dock att presidentens argumentation innehåller en logisk brist. Om USA väljer att inte reglera, skickar det en signal till resten av världen att ansvarsfulla ramverk är underordnade en snabb utveckling – en signal som auktoritära stater gärna tar emot.

Frågan är hur länge Trump kan hålla fast vid sin linje. Trycket ökar inte bara från forskare och aktivister utan också från delar av industrin själv. Flera av de vd:ar som tidigare stödde presidenten har börjat kräva tydligare spelregler, men hittills har Vita huset visat få tecken på att vilja kompromissa.

Det som står på spel är inte bara framtidens teknik, utan vem som ska bestämma villkoren för den. Med USA, EU och Kina på tre olika spår har en global maktkamp redan tagit form – och AI är dess viktigaste slagfält.