USA:s utrikesminister Marco Rubio uttalade under veckan att Iran desperat vill förhandla om en lösning på konflikten. Men det är tydligt att även den republikanska administrationen själv känner ett växande tryck att hitta en väg ur situationen.

Ekonomin har blivit den mest avgörande frågan för amerikanska väljare inför mellanårsvalet i november. En färsk opinionsundersökning från tankesmedjan Pew Research Center visar att sex av tio amerikaner anser att president Donald Trumps ekonomiska politik har misslyckats. Detta är inte förvånande med tanke på den pågående utvecklingen – både bränslepriser och matkostnader fortsätter att stiga kraftigt.

Under veckan passerade bensinpriset fyra dollar per gallon, vilket är en hel dollar mer än för ett år sedan. För svenskar kan det verka billigt med motsvarande tio kronor per liter, men i det bilberoende USA innebär det en betydande ekonomisk börda för hushållen. Dieselpriset är en ytterligare orosmoln, eftersom bränslet används för lastbilstransporter av livsmedel och i jordbruket, vilket riskerar att sprida inflationen till fler sektorer av ekonomin.

Samtidigt som priserna stiger har krigsminister Pete Hegseth vädjat om närmare 700 miljarder kronor extra till militären. Vid en hearing i onsdags pressades han hårt av den demokratiske senatorn Jon Ossoff. ”För fyra månader sedan sade du att operation Epic Fury var en historisk och överväldigande seger och att Irans militär var stridsoduglig i flera år framåt. Var dessa påståenden korrekta?” frågade Ossoff. Hegseth undvek att ge ett rakt svar på frågan. Budgeten klubbades så småningom igenom i representanthuset och ska vidare till senaten, men sju republikanska ledamöter röstade emot förslaget.

Det är inte bara den ekonomiska kostnaden för kriget som oroar politikerna. Även priset i form av människoliv väger tungt. Fyra militärer dödades och över 100 har skadats i iranska attacker under de senaste två veckorna. Totalt har 18 amerikaner mist sina liv sedan konfliktens början. President Trump tog emot kropparna från fyra döda soldater på en militärbas i Delaware i onsdags.

Nya uppgifter om hur beslutet att starta kriget fattades har framkommit i boken ”Regime change” av New York Times-reportrarna Maggie Haberman och Jonathan Swan. Under ett möte i Vita husets krisledningscentral ska Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ha sagt att ett anfall sannolikt skulle leda till regimskifte i Iran. ”Farsartat”, uppges CIA-chefen John Ratcliffe ha svarat på slutsatsen. ”Skitsnack”, ska utrikesminister Marco Rubio ha tillagt, även om han samtidigt var positiv till en kort operation för att begränsa Irans tillgång till drönare och robotar.

Vicepresident JD Vance försökte enligt boken mest aktivt övertala presidenten om att inte ge order om anfall. Han ska ha argumenterat för att ett krig i Mellanöstern riskerade att splittra den koalition av amerikaner som fick Trump vald 2024 – ett argument som i efterhand verkar ha varit korrekt.

Men presidenten uppges ha haft ”en bra känsla” och gick ändå vidare med planerna. Dagen efter att anfallen påbörjades förklarade han att kriget skulle avslutas inom fyra till sex veckor.

En del av krigsmålen, som att döda delar av Irans högsta ledning och förstöra en stor del av deras vapenförråd, lyckades militären uppnå relativt snabbt. Men presidenten hade inte räknat med att Iran skulle stänga Hormuzsundet eller attackera sina grannländer, vilket dramatiskt har eskalerat situationen.

Nu har det snart gått fem månader sedan krigets början och en allt mer frustrerad Trump är trött på kritiken. På sociala mediet Truth Social delar han bilder som visar att Vietnamkriget pågick i 19 år och ledde till över 58 000 döda amerikaner, till skillnad från kriget i Iran.

Historiska jämförelser kan vara av begränsat värde i en valrörelse. Snart återstår bara tre månader till mellanårsvalet den 3 november, och vanliga amerikaner som tankar sina bilar i höst lär inte bry sig särskilt mycket om analogier med tidigare konflikter. De står i stället inför konkreta ekonomiska konsekvenser av en konflikt som visar få tecken på att snabbt avta. För Trump-administrationen blir utmaningen allt större att hitta en väg ut ur en situation som hotar att underminera republikanskt stöd inför det viktiga mellanårsvalet.