USA:s ökade intresse för Grönland oroar Danmark
Efter att ha tillfångatagit Venezuelas president Nicolás Maduro har Donald Trump åter riktat blicken mot Grönland. Presidenten har länge uttryckt intresse för den istäckta ön och under sin första mandatperiod erbjöd han sig att köpa den från Danmark utan framgång. Nu har Trump tydliggjort att USA behöver Grönland av säkerhetsskäl.
Argumentet om säkerhetsbehov är dock ifrågasatt, eftersom USA redan har ett omfattande avtal med Danmark som ger amerikanerna stora möjligheter att använda ön för militära ändamål. Enligt bedömare handlar intresset snarare om imperialistiska ambitioner – Donald Trump vill bli ihågkommen som den president som utökat USA:s territorium mer än någon annan. Därtill finns betydande mineraltillgångar på Grönland som gör ön ekonomiskt attraktiv.
Pressen på Danmark ökade markant i söndags när presidenten meddelade reportrar på Air Force One att USA behöver Grönland. Dagen innan publicerade Katie Miller, fru till Trumps rådgivare Stephen Miller, en bild på sociala medier där Grönland var draperat i den amerikanska flaggan.
Stephen Miller själv förklarade på måndagen i en CNN-intervju att Grönland borde tillhöra USA. På tisdagen följde Vita huset upp med ett uttalande om att militära lösningar alltid står till presidentens förfogande.
Med anledning av de ökande spänningarna har flera europeiska länder uttryckt stöd för Danmark, som på tisdagskvällen höll ett krismöte för att diskutera situationen. Trots den upptrappade retoriken finns flera faktorer som talar mot en väpnad konflikt.
Enligt uppgifter från ett stängt möte med kongressledamöter har utrikesminister Marco Rubio förklarat att Trumps främsta mål är att köpa ön från Danmark. Om Danmark inte accepterar detta kan USA istället försöka förhandla direkt med Grönlands befolkning, enligt källor till tidskriften The Economist.
Grönland har länge strävat efter självständighet, men med endast 57 000 invånare är det svårt för ön att klara sig ekonomiskt på egen hand. Danmark bidrar årligen med sex miljarder kronor för att hålla det grönländska samhället flytande, men trots detta är fattigdomen utbredd och självmordsfrekvensen är bland de högsta i världen.
Om grönländarna röstar för självständighet kommer de att behöva ekonomiskt stöd från annat håll, och här kan USA erbjuda betydligt mer resurser än Danmark. Detta skapar en komplex förhandlingssituation där grönländarna har oväntat starka kort på hand.
Republikanska ledare i kongressen har dock markerat avstånd från tanken på militära aktioner. ”Att ta över Grönland militärt är såklart inget jag skulle stödja,” säger senator Rand Paul till Wall Street Journal. Hans kollega Thom Tillis tillägger: ”Det scenariot kommer aldrig att inträffa.”
Majoritetsledaren i senaten, republikanen John Thune, har gett det kanske tydligaste beskedet: ”Presidenten gillar att tänka högt. Och ibland gör han det bara för att reta journalister.” Om administrationen trots dessa invändningar skulle driva igenom en militär operation mot Grönland skulle det troligen skada Republikanernas chanser i mellanårsvalet, då en sådan åtgärd knappast har stöd hos amerikanska väljare.
Trumps utspel kan istället tolkas som en del i ett strategiskt förhandlingsspel. Presidenten liknar ofta förhandlingar vid poker och har tidigare kritiserat Ukraina för att inte ha förhandlat om fred när de fortfarande hade starka kort på hand. Nu kan Danmarks förhandlingsposition försvagas om USA lyckas etablera direkta kontakter med grönländarna om en självständighetsomröstning följd av en amerikansk allians.
I en opinionsundersökning från förra året var dock en tydlig majoritet av grönländarna emot att bli en del av USA. Landets historia av att behandla urfolk illa spelar in i denna skepsis. Men till skillnad från många andra urfolk i Nordamerika befinner sig grönländarna i en förhandlingsposition där de faktiskt har inflytande över sin framtid.
