Attentat mot Trump sätter fokus på politiskt våld i USA

Utanför den federala domstolsbyggnaden i Washington DC står ett trettiotal TV-kameror uppradade. Välklädda journalister från hela världen livesänder i strålkastarljuset när den 20-årige Cole Allen anländer. Han åtalas för att ha försökt mörda president Donald Trump och andra högt uppsatta tjänstemän under en korrespondentmiddag i lördags.

Ett stenkast från medieuppbådet sitter några vänsteraktivister vid ett tält på en gräsplätt nära Pennsylvania Avenue. Tältet har stått där i flera veckor och är inte uppsatt specifikt för rättegången. Trots detta sticker deras skyltar med texter som ”riksrätt, fäll, flytta” riktade mot Trump ut i sammanhanget.

En av aktivisterna klappar sina småhundar i vårsolen. På frågan om vänsterrörelsen bär något ansvar för attentaten mot Trump svarar hon att organisationen motsätter sig våld. På en flagga intill står det ”hat kommer inte göra Amerika mäktigt”. Men hon tillägger att det är en komplicerad fråga – det hade sannolikt varit bra om Adolf Hitler hade stoppats i tid.

Detta resonemang speglar en utbredd hållning inom den amerikanska vänstern. De flesta tar avstånd från politiskt våld, men vill samtidigt att Trump ska försvinna från makten. Många skulle kanske instämma i en formulering från Allens manifest, där han uttrycker trötthet över att se en ”förrädare besudla mina händer med sina brott”.

Sedan Trump först kom till makten 2016 har det förändrade medielandskapet med algoritmdrivna sociala medier skapat tunnelseende hos människor både till höger och vänster. Trump har visat sig skicklig på att dra nytta av detta genom kontroversiella utspel som genererar rubriker. Efter attentatsförsöket avslöjade presidenten att talet han skulle ha hållit vid korrespondentmiddagen skulle ha varit hans ”mest olämpliga hittills”.

Samtidigt finns det fler sidor av presidenten än den provokativa persona som dominerar i svenska medier. De som endast ser korta klipp på sociala medier missar ofta längre framträdanden där Trump kan visa en mer nyanserad sida. Han har också varit mer tillgänglig för medier än många av sina föregångare. ”Jag är ingen kung, om jag hade varit det hade jag inte suttit här med dig”, sade Trump nyligen till CBS.

Enligt amerikanska tankesmedjan Center for Strategy and International Studies har politiskt våld från högerhåll historiskt varit vanligare i USA, men sedan 2016 har vänstervåldet ökat markant. Under första halvåret 2025 var vänstervåldet till och med mer frekvent än högervåldet, delvis på grund av att det senare minskat kraftigt.

De senaste två åren har Trump utsatts för tre mordförsök. Under samma period mördades även högerdebattören Charlie Kirk, som av somliga betraktades som en potentiell framtida presidentkandidat.

Demokratier kan hotas på olika sätt. Harvardprofessorerna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt visar i sin bok ”How Democracies Die” att demokratier numera oftare undermineras inifrån av demokratiskt valda ledare än genom dramatiska statskupper. Sett ur det perspektivet finns aspekter av Trumpadministrationens agerande som väcker oro.

Samtidigt är attacker mot folkvalda ledare ett av de mest direkta hoten mot demokratin. Pluralism och fredlig maktväxling utgör demokratins kärna, vilket illustreras av en kvinna som berättar att hon röstade på Trump i senaste valet: ”Barack Obama satt i åtta år och hans vicepresident Joe Biden satt i fyra år. Skulle jag rösta för att ge Bidens vicepresident Kamala Harris ytterligare fyra? Det hade blivit 16 år med i princip samma administration. Jag ville ha något annat.”

Detta är demokratins grundprincip – att folket genom val, inte våld, bestämmer vem som ska styra. När politiska meningsskiljaktigheter övergår i våld undergrävs hela det demokratiska systemet, oavsett vilken sida som tar till vapen.