En förvirrande dag i amerikansk Iranpolitik

Tisdagen blev en ovanligt förvirrande dag i den spända relationen mellan USA och Iran. Dagen inleddes med planer om att vicepresident JD Vance skulle resa till Pakistan för fredsförhandlingar med Iran, men hans flygplan lyfte aldrig.

Donald Trump hade tidigare under morgonen uttalat sig säkert i en intervju med tv-kanalen CNBC: ”Vi kommer att få en fantastisk uppgörelse, Iran har inget annat val.” Presidenten var dock tydlig med att han inte såg någon möjlighet att förlänga den pågående vapenvilan, och hotade istället med att USA skulle bomba Iran om de inte gick med på amerikanska krav.

Istället för att borda flygplanet mot Pakistan, observerades vicepresidentens bilkortege på väg till Vita huset för ett akut möte där presidenten, försvarsminister Pete Hegseth och utrikesminister Marco Rubio deltog.

Förvirringen ökade när Pakistans informationsminister Attaullah Tarar under förmiddagen meddelade via plattformen X att han fortfarande väntade på besked från Iran om huruvida de skulle skicka en delegation till förhandlingarna i Islamabad. Dessutom rådde oenighet om när vapenvilan egentligen skulle löpa ut – enligt den pakistanska ministern var deadlinen klockan 19.50 amerikansk östkusttid, medan Trump hävdade att den gällde först på onsdagskvällen.

Efter en dag av motstridiga signaler kom slutligen beskedet från Donald Trump strax före klockan 17 amerikansk tid: vapenvilan förlängs på obestämd tid, tills iranierna presenterar ett fredsförslag. Detta efter en begäran från den pakistanska regeringen.

Som väntat utbröt omedelbart intensiva diskussioner i sociala medier om vad detta egentligen innebär. En vanlig tolkning var att Iran hade synat Trumps bluff, med hänvisning till presidentens tidigare historia av hot som aldrig verkställts. Andra menade att Trump spelar ett längre spel och vet att den iranska regimen snart kommer att kollapsa under tyngden av de amerikanska ekonomiska sanktionerna, särskilt när regimen inte längre kan betala löner till Revolutionsgardet.

En tredje teori som florerade var att Vita huset väntar in ett tredje hangarfartyg – USS George HW Bush, som för närvarande befinner sig utanför Madagaskar – innan USA går till förnyat angrepp.

Vad som är säkert är att både Iran och USA har bekräftat att deras respektive blockader av det strategiskt viktiga Hormuzsundet fortsätter. Detta får allvarliga konsekvenser för flera parter. För Iran innebär det fortsatt oförmåga att sälja sin olja eller importera nödvändiga varor via sjövägen. För världsekonomin betyder det fortsatt brist på olja och gas, med stigande priser som följd.

Om blockaderna fortsätter blir det ett test på uthållighet. Den iranska regimen kämpar för sin överlevnad och verkar beredd att ta stora risker. USA har hittills inte drabbats lika hårt, men president Trump känner av ett växande tryck från den inhemska opinionen som reagerar på stigande inflation och bensinpriser.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson, som nyligen besökte Washington DC under IMF:s vårmöte, antydde att situationen i Mellanöstern kan få mer omfattande konsekvenser för världsekonomin än många insett.

”Mohammed Al-Jadaan som är finansminister i Saudiarabien är en person med god insyn. På flera av mötena delade han intressanta analyser om vad som händer i Mellanöstern. Jag tror att många fick upp ögonen för hur brutala konsekvenserna kan bli av det som hänt där,” sade hon då.

Detta uttalande gjordes innan beskedet om att vapenvilan – och blockaden – nu verkar fortsätta på obestämd tid, vilket ytterligare kan förvärra de ekonomiska konsekvenserna både regionalt och globalt.