Katalanska exilledare på väg hem efter historiskt domstolsbeslut

Spaniens regeringskris fördjupas sedan statsminister Pedro Sánchez tvingats utlysa nyval till parlamentet. Orsaken är att det katalanska partiet Junts per Catalunya, lett av Carles Puigdemont, fällde regeringens förslag till nya hyreslagar – ett förslag som var tänkt att dämpa de skenande hyrorna i storstäderna. Utan Junts sju mandat i Madridkongressen saknade vänsterkoalitionen majoritet, och Sánchez hade inget annat val än att skicka spanjorerna till valurnorna den 29 november.

Bakgrunden till Junts nej var inte i första hand hyrespolitiken. Partiet krävde att Puigdemont, som levt i självvald exil i Belgien sedan 2017, först skulle omfattas av den amnestilag som utlovades när Junts hjälpte Sánchez att bilda regering hösten 2023. Det var priset för att de sju katalanska ledamöterna skulle släppa fram socialisten som statsminister. Sánchez infriade löftet i maj 2024, då amnestilagen antogs av parlamentet.

Men segern blev kortvarig. Spaniens högsta domstol ingrep och fastslog att lagen inte omfattar brottet försnillning av allmänna medel. Och just det brottet har Puigdemont och hans allierade anklagats för: de lät statskassan betala för den folkomröstning om katalansk självständighet som hölls i oktober 2017, trots att den förbjudits av författningsdomstolen. Högsta domstolens tolkning innebar att Puigdemont och andra landsflyktiga separatistledare riskerade gripande om de satte sin fot på spansk mark.

Nu har dock författningsdomstolen, som står över högsta domstolen när det gäller lagtolkning, gått in i målet. Med en majoritet på sju domare mot fem har den beslutat att amnestilagen ska tillämpas på Puigdemont – ett beslut som fått högsta domstolen att häva arresteringsordern mot honom och hans medarbetare. De fem minoritetsdomarna reserverade sig i ett skarpt uttalande och menade att författningsdomstolen lägger sig i frågor som lyder under högsta domstolen.

För Puigdemont innebär beslutet att han för första gången sedan flykten kan återvända till Katalonien utan att riskera att gripas. Tidpunkten är politiskt känslig. Junts har backat i opinionsmätningarna, och ledarens hemkomst ses som ett gyllene tillfälle att mobilisera de katalanska väljarna inför nyvalet. Barcelonas gator lär fyllas av både separatister och motståndare, och Puigdemont gjorde på onsdagen klart att kampen för självständighet och ”konflikten med Spanien” fortsätter.

Junts vägval kan bli avgörande för Spaniens framtid. Under de tre år som Sánchez regering suttit har partiet, trots sina blott sju mandat av 350, utövat ett inflytande långt större än dess storlek. Skulle vänsterkoalitionen på nytt lyckas bilda regering efter valet, talar mycket för att den åter blir beroende av Junts. Partiet har redan aviserat att det i ett sådant läge kommer att kräva folkomröstning om katalanskt utträde ur Spanien – ett krav som går rakt emot den centrala statsrätten.

Katalonien har haft långtgående självstyre sedan Franco-diktaturen föll 1975, men kraven på full självständighet har vuxit. Sedan 2012 har regionens nationalistpartier verkat för utträde ur Spanien. Höjdpunkten kom 2017, då Puigdemont som regionpresident utropade självständighet efter en folkomröstning som Madrid förklarat olaglig. Spanien svarade med att aktivera grundlagsartikel 155, som suspenderade Kataloniens självstyre. De flesta separatistledare greps och dömdes till fängelse, medan Puigdemont och flera andra flydde utomlands. 2021 benådade Sánchez de fängslade ledarna, men de landsflyktiga har inte kunnat återvända – fram till nu.

Nyvalet väntas bli jämnt. Opinionsmätningarna visar ett splittrat parlament där inget block ser ut att få egen majoritet. Spanien står därmed inför ett politiskt läge som liknar hösten 2023, då små partier kunde utkräva höga priser för sitt stöd. För Sánchez handlar det inte bara om att behålla makten. Amnestin och Kataloniens framtid har blivit en symbolfråga som väcker starka känslor i hela landet, inte minst bland konservativa väljare som ser beslutet som ett hot mot rättsstatens principer.

Det återstår att se om Puigdemont verkligen återvänder före valet – och hur ett sådant besked påverkar väljarna. Klart är att den katalanska frågan, som länge legat i bakgrunden av spanska valrörelser, nu åter är den hetaste politiska frågan.