Kinas nya konstgjorda ö i Paracelöarna skapar oro i regionen

En ny artificiell ö har vuxit fram i det omtvistade Sydkinesiska havet. Satellitbilder visar att Kina nu har skapat en sammanhängande landmassa på ett rev i Paracelöarna som skulle kunna rymma en 2 700 meter lång start- och landningsbana för flygplan.

Den omfattande utbyggnaden har genomförts genom att muddra sediment från havsbotten och deponera det på korallrev. På den nya landmassan finns redan infrastruktur i form av en pir, en helikopterplatta, flera byggnader och en helt nyformad kustlinje. En muddrad lagun har anlagts som potentiellt kan fungera som hamn för den kinesiska flottans fartyg och ubåtar.

Detta är inte första gången Kina genomför sådana expansiva byggprojekt i regionen. Antiloprevet har redan byggts ut till en yta av sex kvadratkilometer, vilket nästan motsvarar Kinas största utpost i Spratlyöarna längre söderut i Sydkinesiska havet.

Den nybyggda ön ligger i ett havsområde som både Kina och Vietnam gör anspråk på. Området är strategiskt värdefullt av flera anledningar. Det ligger nära rika fiskevatten och områden som förmodas innehålla betydande fyndigheter av gas och olja. Dessutom ger den nya utposten Kina möjlighet att installera ytterligare övervakningsutrustning och robotanläggningar i regionen.

Vissa experter ifrågasätter dock behovet av ytterligare en utpost, eftersom Kina redan har etablerat tre flygbaser i området för drygt tio år sedan. Andra analytiker menar att den nya anläggningen väsentligt förstärker Kinas militära kontroll i Sydkinesiska havet, särskilt eftersom den ligger betydligt närmare det kinesiska fastlandet än de tidigare utposterna. I händelse av en militär konflikt kring Taiwan skulle denna bas kunna vara av stort strategiskt värde jämfört med de sydligare belägna anläggningarna.

För tio år sedan avkunnade en internationell domstol en dom till Filippinernas fördel, där domstolen fastslog att Kina saknar historisk rätt till större delen av Sydkinesiska havet. Kina har dock konsekvent ignorerat detta domslut. Landets kustbevakning och omfattande fiskeflotta har vid upprepade tillfällen jagat bort filippinska fiskare från omtvistade vatten.

Nyligen uppstod ytterligare en diplomatisk konflikt när Filippinerna anklagade kinesiska fiskare för att ha hällt cyanid i vattnet kring Spratlyöarna i syfte att döda fiskbestånden – ett påstående som Kina avfärdat som grundlöst.

Efter en period av cirka ett årtionde då Kina avstått från ytterligare utbyggnad i området, har aktiviteten nu återupptagits under de senaste månaderna. Denna förnyade expansion sammanfaller tidsmässigt med att USA:s uppmärksamhet varit riktad mot andra internationella konflikter, vilket kan ha skapat ett strategiskt tillfälle för Kina att avancera sina positioner i regionen.

Den ökade aktiviteten kan också tolkas som en markering gentemot Vietnam, som själva genomfört omfattande utbyggnader i havsområdet. Enligt vissa bedömare kan Kina vilja demonstrera sin överlägsna kapacitet när det gäller att skapa nya landområden och därmed stärka sin position i den långvariga territoriella dispyten.

Konflikten om territorialrätten i Sydkinesiska havet är ständigt närvarande i relationen mellan Kina och Vietnam, men har under senare år ofta hanterats genom diskussioner bakom stängda dörrar för att undvika öppen konflikt.

Från officiellt kinesiskt håll hävdas att syftet med utbyggnaden är att förbättra levnadsvillkoren och stärka ekonomin för de omkring 2 000 civila invånare som bor på öarna, utöver de tusentals militärer som är stationerade där.

Sydkinesiska havet, som till ytan är åtta gånger större än Sverige, omges av ett tiotal länder och utgör en av världens viktigaste sjövägar. Området innehåller rika fiskevatten och betydande fyndigheter av olja och gas, vilket bidrar till dess strategiska betydelse i regionen.