Kung Charles betalar skatt frivilligt – men vill inte avslöja hur rik han är

Kung Charles III har som första brittisk monark i modern tid offentliggjort sina skattedeklarationer, vilket markerar ett historiskt steg mot ökad transparens för det brittiska kungahuset. Enligt de uppgifter som presenterades på torsdagskvällen har kungen betalat över 30 miljoner pund – motsvarande ungefär 385 miljoner kronor – i skatt sedan han kröntes år 2022. Detta placerar honom bland de 100 största skattebetalarna i Storbritannien.

Brittiska statschefer är inte juridiskt skyldiga att betala skatt, men drottning Elizabeth II inledde traditionen att frivilligt skatta år 1993. Kung Charles har valt att följa sin mors exempel i denna fråga, vilket Buckingham Palace beskriver som en del i kungafamiljens strävan att bli mer öppen mot allmänheten.

Vissa rojalistiska kommentatorer tolkar kungafamiljens ökade transparens som ett sätt för kung Charles att distansera sig från sin bror, ex-prins Andrew Mountbatten-Windsor. Andrew har nyligen hamnat i blåsväder efter att det avslöjades att han tjänat betydande summor på att hyra ut fastigheter i andra hand – fastigheter som han själv knappt betalat någon hyra för. Skandalen har ytterligare skadat kungahusets anseende och gjort frågor om ekonomisk öppenhet än mer relevanta.

Trots offentliggörandet av skattedeklarationen kvarstår många frågetecken kring det brittiska kungahusets ekonomi. Hur stora intäkter kungen har vid sidan av det statliga apanaget förblir hemliga. Detta inkluderar detaljer om finansiella investeringar och fastighetsinnehav. Kungens totala förmögenhet är fortfarande okänd för allmänheten, vilket tyder på att kungahuset endast har valt att dela med sig av viss utvalda information.

De uppgifter som faktiskt har offentliggjorts inkluderar reseutgifter, även om dessa siffror är svåröverblickbara eftersom de inte presenteras på ett samlat sätt. Under skatteåret som avslutades i mars i år spenderade kungafamiljen drygt 42 miljoner kronor på resor som var och en kostade mindre än 250 000 kronor. Detta omfattade imponerande 177 helikopterflygningar och 60 charterflygningar.

Resor som översteg 250 000 kronor redovisas separat i kungahusets ekonomiska rapportering. Den enskilt dyraste resan var kronprins Williams tredagarsbesök i Saudiarabien i februari i år. Denna resa, som var av diplomatisk och officiell karaktär, kostade strax över 1,6 miljoner kronor och understryker de betydande utgifter som kungafamiljens internationella representationsuppdrag innebär.

Sedan nio år tillbaka genomgår Buckingham Palace en omfattande renovering som väntas kosta motsvarande 4,7 miljarder kronor. Projektet innebär att grundläggande infrastruktur som värmepannor, elkablar och rörsystem byts ut i det historiska palatset. Renoveringen är nödvändig efter decennier av eftersatt underhåll och syftar till att säkra byggnadens framtid för kommande generationer.

I det dokument som presenterades framgår en anmärkningsvärd uppgift: kung Charles och drottning Camilla planerar inte att flytta tillbaka till Buckingham Palace när restaureringen är slutförd i mars nästa år. I stället kommer de att bo kvar i Clarence House vid The Mall i London, ett något mer modernt och mindre praktfullt residens.

Detta beslut innebär ett brott mot en tradition som har varat i nästan 200 år. Sedan 1837 har Buckingham Palace varit brittiska monarkers officiella residens, en central symbol för den brittiska monarkin och en av Londons mest ikoniska byggnader. Kungens val att inte flytta in kan ses som ytterligare ett tecken på hans ambition att modernisera monarkin och anpassa den till dagens samhälle.

Medan kung Charles tar vissa steg mot ökad öppenhet kvarstår frågan om huruvida kungahuset verkligen kan uppnå den nivå av transparens som många medborgare förväntar sig av offentligt finansierade institutioner i modern tid.