Under sex år har professor Kang Dong-wan från Sydkorea ägnat sig åt en ovanlig forskningsmetod för att studera vardagslivet i Nordkorea – ett land han inte kan besöka. Hans arbete går ut på att systematiskt samla in föremål från det isolerade grannlandet som flutit i land längs Sydkoreas kuster. Det som började som ett alternativt sätt att forska på har gett honom unika insikter om livet på andra sidan gränsen.

Den 15 april i år promenerade Kang Dong-wan längs en strand på ön Yeonpyeong, en av de sydkoreanska öar som ligger närmast Nordkorea. Vid klart väder kan man faktiskt se den nordkoreanska kusten från stranden. Som vanligt letade han efter skräp från det isolerade grannlandet, något som blivit en rutinmässig del av hans forskningsarbete.

Under åren har professorn gjort otaliga fynd på fem sydkoreanska öar som ligger väster om fastlandet. Han har hittat ett brett spektrum av vardagsföremål från Nordkorea: godisomslag och cigarettpaket, förpackningar för mejeriprodukter och snabbnudlar, flaskor som innehållit dryck och sprit samt kartonger till läkemedel. Varje föremål ger en liten glimt in i det stängda samhället och berättar något om vardagen för nordkoreanerna.

Men fyndet den här dagen var annorlunda. Bland det vanliga strandskräpet hittade han en plastpåse som omedelbart fångade hans uppmärksamhet. På påsen stod en slogan tryckt: ”Vi har ingenting att avundas omvärlden”. Detta är ett välkänt propagandabudskap i Nordkorea som regimen använder för att skapa nationell stolthet och lojalitet bland befolkningen.

Slagordet brukar särskilt synas på plastpåsar som delas ut till barn med godis och snacks vid två viktiga årliga händelser – födelsedagarna för Kim Il-Sung, landets grundare, och hans son Kim Jong-Il som efterträdde honom. Dessa dagar firas som nationella helgdagar i Nordkorea och är en del av personkulten kring dynastin.

Men det var inte bara sloganen som fångade professorns intresse. När han granskade plastpåsen närmare upptäckte han något som berättade en helt annan historia än den som propagandan ville förmedla. Påsen var trasig, men någon hade noggrant lagat den med nål och tråd. Den var hoplappad med stygn, ett bevis på att ägaren inte kunde göra sig av med den trots att den var skadad.

För de flesta människor i välmående samhällen är en trasig plastpåse något man kastar bort utan att tänka efter. Men för någon i Nordkorea var denna påse så värdefull att den var värd besväret att laga. Detta enkla faktum säger mer om den ekonomiska verkligheten i landet än vad officiella rapporter någonsin skulle kunna göra.

”Plastpåsen vittnar om fattigdomen, som är en realitet i Nordkorea, i skarp kontrast till propagandasloganen, som skryter om ett socialistiskt paradis”, förklarar Kang Dong-wan. Han ser fyndet som ett konkret bevis på klyftan mellan regimens propaganda och medborgarnas vardag.

Professorn går längre i sin analys och pekar på den paradoxala situationen i landet. ”Plastpåsen är ett bevis för regimens hyckleri: den öser astronomiska summor över utvecklingen av kärnvapen och missiler, men den misslyckas samtidigt med att ta itu med de mest fundamentala behoven hos sitt folk”, konstaterar han.

Som forskare har Kang Dong-wan tvingats hitta kreativa och alternativa vägar för att studera vardagslivet i ett land som är nästan helt stängt för omvärlden och som han själv inte kan besöka. Från början försökte han närma sig ämnet genom att resa till Kina och ta fotografier med teleobjektiv över gränsfloderna till Nordkorea. Detta gav honom visuella insikter om livet på andra sidan gränsen.

Men 2019 fick hans forskning en bakslag när han deporterades från Kina och förbjöds att återvända. Denna händelse tvingade honom att hitta nya metoder. ”Det ledde till att jag började ta bilder på Nordkorea från sydkoreanska öar och samla skräp som flutit i land”, förklarar han.

Hans ovanliga forskningsmetod har resulterat i en bok om de föremål han hittat på stränderna. Länge brukade han säga att det mest förvånande med skräpet från Nordkorea var den stora mängd som faktiskt flöt i land i Sydkorea. Men den lagade plastpåsen med sin paradoxala propaganda-slogan har blivit hans mest betydelsefulla fynd hittills.

Ön Yeonpyeong, där fyndet gjordes, ligger närmast Nordkorea av alla sydkoreanska öar väster om fastlandet. Ön har en dramatisk historia – 2010 utsattes den för en artilleriattack från Nordkorea som dödade fyra invånare och tvingade 80 procent av befolkningen på cirka 2 000 invånare att evakuera. Trots den spända situationen fortsätter professor Kang sitt viktiga arbete med att dokumentera och analysera de små föremål som ger unika insikter om livet i ett av världens mest slutna samhällen.