Inför höstens mellanårsval i USA har en rad dollarmiljardärer valt att stödja Donald Trumps politiska rörelse. USA-kännaren Dag Blanck, professor i nordamerikanska studier vid Uppsala universitet, menar att de tunga donationerna visar hur mycket som står på spel. – Det är ett tecken på att det är ett viktigt val, säger han.

Mellanårsvalet, som hålls den 8 november, avgör sammansättningen av hela representanthuset och en tredjedel av senaten. Inför valet har Republikanerna majoritet i representanthuset medan Demokraterna har en knapp majoritet i senaten. Resultatet får direkt betydelse för president Joe Bidens möjligheter att driva igenom sin politik under resterande del av mandatperioden. Historiskt sett har presidentens parti ofta förlorat mark i mellanårsval, och årets upplaga väntas inte bli ett undantag.

Det som gör årets val ovanligt är Donald Trumps fortsatta inflytande över det republikanska partiet. I primärvalen under våren och sommaren har flera Trumpstödda kandidater besegrat mer etablerade republikaner, bland annat i Pennsylvania, Georgia och Ohio. Dessa segrar har lett till en ström av donationer från förmögna privatpersoner som vill stödja den förra presidentens politiska linje. Dag Blanck ser detta som ett uttryck för en bredare polarisering där allt fler väljare och bidragsgivare vill markera sin ståndpunkt tydligt.

Bland dollarmiljardärerna finns namn från både finans- och techsektorn. Flera av dem har tidigare varit försiktiga med att ta ställning i högprofilerade politiska frågor, men inför årets val har de valt att öppet stötta kandidater som profilerat sig i Trumps anda. En viktig förklaring tros vara ekonomiska frågor som skatt, regleringar och energipolitik. Flera investerare ser ett republikanskt kongressstyre som ett sätt att bromsa Bidens ekonomiska politik och få till stånd förändringar som gynnar näringslivet.

Ytterligare en faktor är den rättsliga utvecklingen kring kampanjfinansiering. Sedan Högsta domstolens beslut i Citizens United-målet 2010 är det möjligt för privatpersoner och företag att spendera obegränsade summor via oberoende politiska kommittéer, så kallade super PAC:er. Detta har förändrat spelreglerna i amerikansk politik. Inför årets val väntas de totala utgifterna nå rekordnivåer, och enskilda dollarmiljardärer kan på egen hand finansiera kampanjer över hela landet.

Kritiker menar att systemet ger de rikaste ett oproportionerligt stort inflytande över den politiska agendan. Förespråkare hänvisar till yttrandefriheten och menar att alla ska kunna satsa på politik de tror på. Oavsett inställning är det tydligt att de nya pengarna har förändrat hur politiska kampanjer planeras och genomförs. Många kandidater är i dag beroende av ett fåtal mycket förmögna donatorer.

För Trumps rörelse innebär de nya bidragen en möjlighet att befästa makten inför framtiden. Flera av de kandidater som nu får stöd väntas spela en nyckelroll om Trump bestämmer sig för att ställa upp i presidentvalet 2024. Donationerna kan därför ses som en långsiktig investering i en politisk rörelse, snarare än ett engångsstöd för höstens val.

Trots de omfattande bidragen är utgången långt ifrån given. Opinionsmätningar visar att ekonomin är den viktigaste frågan för många väljare. Den höga inflationen har gett Republikanerna ett starkt argument mot Biden och Demokraterna. Samtidigt har republikanerna egna sårbarheter, inte minst i frågor som abortpolitik och demokratiska institutioner. Valet präglas också av en ovanligt stor osäkerhet kring hur Trumptrörelsen påverkar väljarna i marginaldistrikten.

Dag Blanck beskriver mellanårsvalet som ett viktigt test för den amerikanska demokratin. Att så många dollarmiljardärer väljer att engagera sig visar hur politiken i USA blivit allt mer beroende av privat kapital. Enligt honom är det just detta som gör årets val så betydelsefullt.

Dela.

15 kommentarer

Leave A Reply