Michael Winiarski: Valet i Armenien nytt bakslag för Putin

Armenien har genomfört ett av de mest betydelsefulla valen i landets moderna historia, där premiärminister Nikol Pasjinjans proeuropeiska regeringsparti Medborgarkontrakt segrade med 49,8 procent av rösterna. Valutgången visar att landet fortsätter sin väg mot Europa trots intensivt ryskt tryck och omfattande påverkansoperationer.

Vladimir Putin har varit ovanligt tydlig med sina varningar till Armenien. Landets försök att frigöra sig från ryskt beroende och närma sig Europa kunde Moskva inte acceptera, förklarade Putin. Han varnade att Armenien riskerade att utsättas för samma öde som Ukraina – ett uppenbart krigshot som kastade en mörk skugga över valdagen.

Inför valet satte ryska säkerhetstjänster in omfattande inflytandeoperationer för att manipulera valutgången. På nätet spred man AI-genererade falska nyheter, bland annat påståenden om att Pasjinjan skulle vara dödssjuk och att armeniskt territorium skulle säljas ut till Azerbajdzjan. I söndags trängdes tusentals exilarmenier på flygplatsen i huvudstaden Jerevan, influgna från Ryssland för att rösta i sitt gamla hemland. Tanken var att de skulle rösta på Pasjinjans motståndare.

Alla dessa åtgärder visade sig vara fruktlösa. När röstsiffrorna räknades ihop under måndagen stod det klart att Pasjinjans parti hade vunnit överlägset. Av de 19 partier som ställde upp får Medborgarkontrakt egen majoritet i parlamentet, främst på grund av att de flesta mindre partier hamnar under fyraprocentspärren.

Tre oppositionspartier lyckades dock ta sig in i parlamentet. På andra plats kom Starkt Armenien med 23,3 procent av rösterna. Partiet grundades av den rysk-armeniske oligarken Samvel Karapetyan, som har suttit i husarrest anklagad för kupplaner. Karapetyan hävdar att han är utsatt för politisk repression. På tredje plats kom Armenienalliansen, lett av förre presidenten Robert Kotjarjan, med 9,4 procent. Ett fjärde mindre oppositionsparti klarade sig precis över fyraprocentspärren.

Valresultatet innebär att Pasjinjan, som har regerat sedan 2018, fortsätter som regeringschef och kan fördjupa förbindelserna med EU och USA. I sitt segertal betonade han vikten av regionalt samarbete. Han uttryckte hopp om att valutgången skulle få ett positivt gensvar från både Turkiet och Azerbajdzjan. I en diplomatisk formulering utlovade han också att fortsätta bygga band med både väst och Ryssland.

Armenien befinner sig fortfarande i ett djupt ekonomiskt och energimässigt beroende av Ryssland, och det kommer att ta lång tid att komma ur det beroendet. Landets infrastruktur och energiförsörjning är fortfarande i hög grad kopplad till ryska intressen, vilket begränsar Jerevans handlingsutrymme i den utrikespolitiska omorienteringen.

Trots segerjublet har Pasjinjan inte fått en riktig fullträff. Oppositionen samlade tillsammans drygt 37 procent av rösterna. Även om den slutliga mandatfördelningen ännu inte är helt klar, betyder valresultatet sannolikt att han inte lyckades få en kvalificerad tvåtredjedels majoritet i parlamentet.

En kvalificerad majoritet är nödvändig för att Armeniens författning ska kunna ändras. Detta är något Pasjinjan är ute efter, särskilt när det gäller den år 2023 förlorade armeniska enklaven Nagorno-Karabach. Armenien har befunnit sig i krig med Azerbajdzjan i över 35 år. Den azeriska regeringens villkor för att skriva på ett fredsavtal är att den armeniska författningen stryker alla indirekta hänvisningar till Nagorno-Karabach. Enligt Azerbajdzjans tolkning innehåller Armeniens nuvarande grundlag territoriella anspråk på deras land.

Utan supermajoritet kan Pasjinjan inte ändra grundlagen, och därmed blir det inget fredsavtal med Azerbajdzjan. Det som återstår är att ordna en folkomröstning, men ingen kan förutsäga hur resultatet av en sådan skulle bli. Frågan om Nagorno-Karabach är fortfarande djupt känslig i Armenien, trots att enklaven förlorades för två år sedan.

Armenien står alltså inför en komplex utrikespolitisk situation. Landet försöker balansera mellan att frigöra sig från ryskt inflytande och samtidigt inte provocera Moskva för mycket, samtidigt som man måste hantera den komplicerade relationen med Azerbajdzjan och strävan efter ett fredsavtal. Valresultatet visar att en majoritet av armenier stödjer Pasjinjans proeuropeiska linje, men vägen mot full integration med Europa och fred i regionen är fortfarande lång och osäker.