Rysslands militära personalutmaningar förvärras – mobilisering kan bli nödvändig

Ryssland står inför allt större svårigheter när det gäller att rekrytera personal till sina väpnade styrkor. Den pågående konflikten i Ukraina har satt press på landets militära resurser, och nu kan president Vladimir Putin tvingas göra ett svårt val mellan att fortsätta krigsinsatserna och att behålla det inhemska folkliga stödet.

Enligt militäranalytiker Johan Huovinen kan situationen komma att kräva en ny mobilisering av ryska medborgare innan årets slut. En sådan åtgärd skulle dock vara mycket kontroversiell och riskera att underminera det politiska stödet för Kremls krigföring.

”Det är mycket impopulärt”, konstaterar Huovinen om möjligheten till en ny mobiliseringsvåg.

Bakgrunden till personalkrisen

Sedan kriget i Ukraina inleddes i februari 2022 har Rysslands militär lidit betydande förluster. Även om exakta siffror är svåra att verifiera, tyder både västerländska underrättelsebedömningar och oberoende analyser på att tiotusentals ryska soldater har dödats eller skadats i striderna.

Den partiella mobilisering som Putin utlyste i september 2022 möttes av omfattande protester och ledde till att hundratusentals ryska män flydde landet för att undvika att kallas in till militärtjänst. Motståndet mot mobiliseringen visade tydligt hur känslig frågan är för den ryska befolkningen, särskilt bland medelklassen i storstäderna.

Sedan dess har ryska myndigheter försökt fylla på militärens led genom olika andra metoder. Man har erbjudit allt högre löner och ekonomiska incitament för att locka frivilliga kontraktssoldater, rekryterat bland fångar som erbjudits amnesti i utbyte mot militärtjänst, och intensifierat värvningskampanjer i landets fattigare regioner.

Rekryteringsutmaningarna växer

Trots dessa ansträngningar verkar Rysslands försvarsmakt ha svårt att upprätthålla tillräckligt stora styrkor för att både fortsätta offensiva operationer i Ukraina och samtidigt försvara landets omfattande territorium. Intensiteten i striderna har varit hög, och förlusterna fortsätter att stiga.

Särskilt problematiskt är att locka kvalificerad personal med militär utbildning och erfarenhet. Många av de som redan tjänstgjort i Ukraina är enligt rapporter ovilliga att teckna nya kontrakt, trots ekonomiska incitament. Samtidigt har det blivit allt svårare att dölja krigets verkliga kostnader för den ryska allmänheten.

Den ekonomiska bördan av att erbjuda konkurrenskraftiga löner till soldater börjar också bli kännbar för den ryska statsbudgeten, som redan är hårt belastad av krigsekonomin och västerländska sanktioner.

Politiska dilemmat

För president Putin utgör personalsituationen ett betydande politiskt dilemma. Å ena sidan kräver den militära situationen i Ukraina tillräckliga truppstyrkor för att uppnå Kremls strategiska mål. Å andra sidan riskerar en ny mobilisering att allvarligt skada presidentens popularitet och det sociala kontraktet mellan staten och befolkningen.

Det som gör situationen särskilt prekär är att en eventuell mobilisering denna gång skulle komma efter att krigets kostnader redan blivit mycket tydliga för den ryska befolkningen. Den första mobiliseringen kunde delvis motiveras som en nödåtgärd, men en andra omgång skulle vara svårare att försvara politiskt.

Kreml står därmed inför valet att antingen dra ner på ambitionerna i Ukraina, fortsätta pressa de befintliga styrkorna hårdare, eller att riskera omfattande inhemskt missnöje genom en ny mobilisering.

Analyserna tyder på att beslut i denna fråga kan komma redan under hösten 2024, särskilt om de militära operationerna i Ukraina inte ger förväntade resultat eller om förlusttakten fortsätter på nuvarande nivå. Hur Putin navigerar denna utmaning kommer att ha avgörande betydelse både för krigets fortsatta förlopp och för den inhemska politiska stabiliteten i Ryssland.