Moderaternas hopp – utlandssvenskarnas röster

Riksdagsvalet 2022 avgjordes med en knapp marginal – endast 45 000 röster skilde Tidöpartierna från en seger för oppositionen. Men en ofta förbisedd väljargrupp kan spela en avgörande roll i årets val: de 225 000 utlandssvenskarna som står med på röstlängden. Från och med den 30 juli får de möjlighet att rösta, och enligt experter tenderar denna grupp att luta åt det borgerliga hållet.

Historien har visat att utlandsrösterna verkligen kan göra skillnad. Det mest slående exemplet är riksdagsvalet 1979, då Socialdemokraterna och Vänsterpartiet initialt såg ut att vinna med en hårfin marginal när rösterna räknades sent på valnatten. Men när utlandsrösterna sedermera lades till förändrades resultatet dramatiskt – de borgerliga partierna vann med 8 404 röster fler än motståndarna. Det var dessa röster som möjliggjorde att Centerpartiets Torbjörn Fälldin kunde bli statsminister och bilda regering tillsammans med Moderaterna och Folkpartiet.

Bland de som planerar att rösta i årets val finns Anna Malmborg och hennes man, som sedan 2024 bor i den spanska kustorten Estepona, 25 kilometer sydväst om Marbella. Paret följer aktivt svensk politik trots avståndet.

”Vi har ett politiskt intresse och många av dem vi umgås med följer utvecklingen i Sverige”, berättar Malmborg.

En färsk enkätundersökning genomförd av organisationen Svenskar i världen visar tydliga mönster i vilka frågor som engagerar utlandssvenskarna mest. Brottslighet och trygghet toppar listan som den viktigaste frågan bland de tillfrågade, tätt följt av invandring och integration på andra plats.

”Kriminalitet och invandring är absolut saker som diskuteras här. Sedan blir sjukvårdsfrågan relevant när man blir lite äldre och planerar att bo utomlands en längre tid”, förklarar Malmborg.

För henne har flytten till Spanien gett ett nytt perspektiv på den svenska sjukvården. Efter att ha skrivits in inom det spanska sjukvårdssystemet kallades hon till uppföljningar redan två dagar senare. När hennes man nyligen sökte läkarvård fick han en röntgentid redan nästa dag – en effektivitet som inte alltid känns igen från det svenska systemet.

När det gäller frågan om det är problematiskt att rösta utan att bo i Sverige ser Malmborg det ur ett bredare perspektiv. ”Vi har barn som bor i Sverige så därför har vi en anknytning. På ett principiellt plan är det ju dessutom så att man inte alltid direkt påverkas själv av det man röstar på, även om man bor i Sverige. Du kanske röstar på ett parti på grund av dess hållning i skolfrågan, utan att du har barn i skolan”, resonerar hon.

Den senaste undersökningen av utlandssvenskarnas partipreferenser genomfördes av SOM-institutet inför valet 2014. Den visade att Moderaterna var kraftigt överrepresenterade bland utlandssvenskarna, medan Socialdemokraterna hade mindre än hälften av stödet jämfört med vad partiet hade i Sverige. Sedan dess har ingen liknande undersökning genomförts, och utlandssvenskarnas röster räknas inte separat utan i respektive valdistrikt, vilket försvårar analysen.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar dock att mönstret från 2014 sannolikt fortfarande gäller. ”Den här gruppen tenderar att vara lite mer högutbildad än rikssnittet och har högre inkomst. De egenskaperna är mer vanligt förekommande bland moderata väljare”, förklarar han.

Detta kan också förklara varför regeringen under innevarande mandatperiod har underlättat för utlandssvenskar att rösta och sänkt den särskilda inkomstskatten som många i gruppen betalar. Under valrörelsen har nästan samtliga partier bedrivit någon form av kampanj riktad specifikt mot utlandssvenskarna.

Ett osäkerhetsmoment för högersidan när det gäller utlandsrösterna är dock Sverigedemokraterna. Precis som Socialdemokraterna var även SD underrepresenterat i SOM-institutets undersökning och kan antas vara det även i år, enligt Hinnfors. Det innebär att det främst är Moderaternas röster som kan ge skjuts åt Tidösidan.

Om ungefär en tredjedel av utlandssvenskarna röstar, vilket är den historiska nivån, skulle det kunna innebära mellan 20 000 och 30 000 röster till Moderaterna. I ett jämnt val skulle detta kunna vara avgörande. Men Jonas Hinnfors påpekar att opinionsmätningarna har varit remarkabelt stabila över en längre period. ”Men allting tyder på att det inte kommer att bli ett jämnt val”, säger han.

En ny mätning från DN/Ipsos visar att oppositionen leder med tio procentenheter, vilket skulle kräva en rekordstor upphämtning för högersidan.

För Moderaterna kan utlandsrösterna ändå ha ett strategiskt värde – de kan vara partiets möjlighet att återta positionen som Sveriges näst största parti från Sverigedemokraterna. ”Moderaterna behöver bli större än Sverigedemokraterna av en mängd skäl ur moderat synpunkt”, konstaterar Hinnfors.

Frågan är om utlandssvenskarnas röster återigen kommer att skriva historia, eller om valresultatet denna gång blir så pass tydligt att deras inflytande begränsas till en sidoroll i den svenska demokratins stora drama.