Mysteriet med altartavlan i Stonehenge kan vara på väg att lösas

Nya forskningsrön kastar ljus över en av arkeologins mest fascinerande gåtor – hur en massiv stenblock på sex ton transporterades hundratals kilometer för att bli en central del av Stonehenge. Enligt en studie publicerad i Journal of Quaternary Science kan klimatförändringar och mänsklig migration under den senaste istiden ha spelat en avgörande roll i monumentets tillkomst.

Altarstenen, som utgör ett imponerande block av sandsten, har länge varit föremål för vetenskaplig debatt. Forskare har nu kunnat fastställa att stenen härstammar från Orcadian Basin i nordöstra Skottland, men hur den hamnade vid Stonehenge i södra England har förblivit ett mysterium – fram till nu.

Med hjälp av avancerade datamodelleringar har forskarna kunnat rekonstruera en trolig färdväg för den enorma stenen. Resultaten pekar på att glaciärer under den senaste istiden kan ha transporterat stenen söderut till Doggerland, ett landområde som en gång i tiden förband Storbritannien med det europeiska fastlandet. Detta skedde under en period då enorma ismassör täckte stora delar av Nordeuropa och kontinuerligt formade om landskapet.

Doggerland, som idag ligger under Nordsjöns vatten, var under istiden ett bebott område med ett rikt ekosystem. Men när istiden närmade sig sitt slut och glaciärerna började smälta, steg havsnivåerna dramatiskt. Detta tvingade människorna som levde där att migrera till högre belägna områden.

Geologerna har kunnat fastställa att glaciärerna inte nådde längre söderut än till Doggerland. Detta innebär att den sex ton tunga stenen måste ha transporterats de resterande milen genom mänskliga ansträngningar. Det är en insats som kräver både avancerad planering och betydande resurser, något som understryker stenens enorma betydelse för dessa forntida människor.

Remy Veness, en av studiens huvudförfattare och lektor i glaciologi, betonar att altarstenen måste ha haft en exceptionell betydelse för att motivera den mödosamma transporten. I en intervju med BBC framhåller han den fascinerande kopplingen mellan klimatförändringar och monumentets tillkomst.

”Det är verkligen intressant att tänka sig att byggandet av Stonehenge kan ha påbörjats som ett resultat av klimatdriven migration”, säger Veness. Han menar att de människor som tvingades lämna Doggerland på grund av stigande havsnivåer kan ha valt att ta med sig denna speciella sten som en del av sin kulturella identitet eller religiösa praktik.

Anthony Clarke, medförfattare till studien, påpekar att resultaten tyder på att transporten av det stora stenstycket från Doggerland mot Wiltshire i sydvästra England var både medveten och noggrant planerad. Resan kan ha skett via landvägar som ledde mot Salisbury-området, där Stonehenge ligger.

”Detta är fascinerande att tänka på att monumentets konstruktion kan ha varit en direkt följd av forntida klimatförändringar”, säger forskarna. Upptäckten öppnar för nya perspektiv på hur miljöförändringar kan ha drivit inte bara migration utan även kulturell och religiös utveckling under förhistorisk tid.

Stonehenge har fascinerat forskare och besökare i århundraden. Det förhistoriska monumentet, som byggdes i flera faser mellan cirka 3000 och 2000 före Kristus, består av enorma stenblock arrangerade i cirkulära formationer. Dess exakta syfte är fortfarande omdebatterat, men många forskare tror att det fungerade som en astronomisk kalender, en religiös plats eller en begravningsplats för elit.

Den nya forskningen ger en djupare förståelse för de enorma ansträngningar och den planering som krävdes för att skapa Stonehenge. Att transportera en sex ton tung sten över hundratals kilometer utan moderna verktyg eller transportmedel visar på en imponerande grad av organisation och samhällsstruktur.

Upptäckten understryker också hur klimatförändringar har format mänsklig historia på grundläggande sätt. Migration orsakad av miljöförändringar är ingen ny företeelse, och denna studie visar hur sådana rörelser kan ha lett till kulturella och arkitektoniska innovationer som fortfarande imponerar tusentals år senare.

Forskarna hoppas att deras fynd kommer att inspirera till ytterligare studier av hur klimat och migration påverkade förhistoriska samhällen och deras monumentala byggnadsprojekt.