När Hormuzsundet stänger skälver hela världen

Hormuzsundet i kris: Oljehandeln på spel i regionalt maktspel

Inklämt mellan Iran i norr och Oman och Förenade Arabemiraten i söder ligger Hormuzsundet, en av världens viktigaste maritima passager. Denna strategiska farled är nyckeln som förbinder de oljerika länderna kring Persiska viken med Arabiska havet och världsmarknaderna. En vanlig dag transporteras omkring 20 miljoner fat olja genom sundet.

Men sedan USA inledde militära operationer mot Iran har situationen förändrats drastiskt. Trafiken genom Hormuzsundet har minskat med cirka 90 procent efter att Irans revolutionsgarde deklarerat farleden stängd och hotat att attackera alla fartyg som försöker passera.

”Vi ska inte låta en enda droppe olja lämna regionen,” har den iranska generalen Sardar Jabbari uttalat med ett varning om att Iran kommer att sätta eld på fartyg som trotsar förbudet.

Reaktionen på den internationella sjöfarten blev omedelbar. Enligt Lloyd’s list, som analyserar sjöfartsindustrin, ligger uppskattningsvis 170 fraktfartyg med kapacitet för 450 000 containrar för ankar i väntan på utvecklingen. Samtidigt har oljepriserna stigit med omkring 10 procent, medan priserna på naturgas ökat ännu mer.

Hormuzsundet är en vital passage för världshandeln. Normalt transporteras en femtedel av världens oljeexport genom detta smala sund. Härifrån skeppas olja från Kuwait, Irak, Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Iran. Under normala förhållanden hanterar området omkring 3 000 fartyg varje månad.

De huvudsakliga destinationerna för dessa transporter är asiatiska ekonomier, som nu drabbas hårdast av avbrottet. På längre sikt riskerar effekterna att bli globala. Olja som importeras till exempelvis Kina används i tillverkningen av exportvaror som kläder och plastprodukter, vilket kan höja priserna världen över. I förlängningen hotar detta att driva världsekonomin mot stagflation – en farlig kombination av stigande priser och låg tillväxt.

Utöver olja och gas är Hormuzsundet en kritisk transportled för konstgödsel. Minskade leveranser får direkta konsekvenser för jordbruket och skördarna, vilket kan leda till högre matpriser. Detta drabbar särskilt länderna kring Persiska viken som är starkt beroende av livsmedelsimport. Qatar importerar exempelvis 90 procent av alla livsmedel som konsumeras i landet.

Hur allvarliga de ekonomiska effekterna blir beror på konflikten längd. Så länge hotet mot fartygstrafiken kvarstår kommer de flesta rederier att undvika passagen, vilket sannolikt håller oljepriserna på en högre nivå. Det finns visserligen möjligheter att omdirigera en del av oljetransporterna till pipelines genom Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, men dessa kan inte kompensera för den volym som normalt transporteras genom Hormuzsundet.

För USA:s president Donald Trump är situationen politiskt utmanande. Han startade konflikten med Iran, men möter en inhemsk befolkning som är mer bekymrad över stigande priser än utrikespolitik. Kriget riskerar nu att förvärra den ekonomiska situationen för amerikanska hushåll.

I ett försök att stabilisera läget har Trump meddelat att USA ska garantera att Hormuzsundet hålls öppet. Den amerikanska flottan ska erbjuda eskort till handelsfartyg genom farleden – en strategi som USA tidigare använde under sent 1980-tal när Iran och Irak var i konflikt och Hormuzsundet utsattes för attacker. Då eskorterade amerikanska krigsskepp oljetankrar för att skydda dem mot minor och missiler.

Frågan är hur effektivt detta löfte är i den nuvarande situationen. Rederierna måste inte bara ta hänsyn till besättningarnas säkerhet utan även riskerna för miljökatastrofer om en oljetanker skulle bli beskjuten och fatta eld.

Ett annat problem är försäkringar. Efter krigsutbrottet har det blivit betydligt dyrare och svårare att försäkra transporter genom området. Trump har försökt åtgärda detta genom att beordra den amerikanska utvecklingsbanken, US International Development Finance Corporation, att erbjuda försäkringar mot politisk risk till rimliga priser.

Hormuzsundet, som på sina smalaste ställen bara är 33 kilometer brett, förblir en av världens mest strategiska handelspassager. De cirka 20 procent av världens olja och gas som normalt passerar genom sundet representerar årligen ett värde på närmare 600 miljarder dollar – ett faktum som understryker sundets avgörande betydelse för den globala ekonomin.