Nathan Shachar: Är iranska regimen splittrad – eller är det en charad för att lura Trump?

Under många år fungerade Ali Khamenei som den avgörande skiljedomaren mellan Irans olika maktcentra. Efter hans död, orsakad av en israelisk attackrobot den 28 februari, har landets politiska system genomgått en dramatisk förändring. Khamenei hade en unik ställning där hans beslut respekterades av regimens samtliga falanger, även om han själv var noga med att balansera mellan olika intressen.

Den auktoritet som Khamenei besatt har inte automatiskt överförts till hans efterträdare. Hans son Mojtaba, som skadades allvarligt vid samma attack, hade sannolikt inte utsetts till ny ledare om inte Donald Trump varnat Iran mot detta. Revolutionsgardet, Pasdaran, drev igenom utnämningen och har sedan dess varit den verkliga makten bakom besluten. Enligt bedömare skulle det vara osannolikt att gardet idag skulle acceptera ett veto från Mojtaba Khamenei i militära frågor.

Enligt New York Times deltar Mojtaba Khamenei i överläggningar från sitt sjukläger. Hans skador är omfattande – han har förlorat ett ben och drabbats av allvarliga skador i både ansiktet och en hand. Källor uppger att hans frånvaro i offentligheten beror på en önskan att genomgå plastikkirurgi innan han framträder, för att inte framstå som försvagad efter attacken.

På torsdagen uttalade sig Israels försvarsminister Israel Katz med ett löfte om nya attacker mot Iran så snart president Trump ger klartecken. Katz nämnde specifikt ”ett slut på Khamenei-dynastin” som ett mål. Israel har uppvisat anmärkningsvärd insyn i iranska ledares vistelseorter, men experter menar att Mojtaba Khamenei nu hålls extremt väl dold. Rapporter tyder på att inga framstående personer får besöka honom och all elektronik, till och med radioapparater, är förbjudna i hans närhet. Kommunikation sker uteslutande via handskrivna meddelanden.

Det förekommer tecken på att Iran medvetet odlar en bild av ett splittrat ledarskikt. Utrikesminister Abbas Araghchi har offentligt kritiserats av källor inom Revolutionsgardet för påstådd eftergivenhet i samtal med USA. Även andra framstående diplomater som tidigare utrikesministern Javad Zarif har utsatts för liknande kritik. Analytiker menar dock att dessa konflikter knappast verkar autentiska, då sådana interna schismer normalt inte skulle nå offentligheten om de vore genuina.

Förhandlingsledaren Mohammad Ghalibaf sägs ha avgått i frustration över gardets inblandning, och gardet har kommunicerat att Mojtaba Khamenei skulle ha förbjudit förhandlarna att diskutera atomrelaterade frågor. Dessa påstådda konflikter har många observatörer ställt sig tveksamma till.

Israeliska Iran-experter pekar ut två generaler inom Revolutionsgardet som särskilt inflytelserika i nuläget: Ahmad Vahidi, 67, tidigare försvarsminister som är internationellt efterlyst för sin inblandning i terrorattentatet i Buenos Aires 1994 där närmare hundra människor miste livet, samt Ali Abdolahi, 67, som samordnar verksamheten mellan Revolutionsgardet och den reguljära armén.

Frågan om vem som egentligen styr Iran kan dock vara felformulerad. Revolutionsgardets ledarskikt utgör en sammanhållen grupp med gemensamma intressen och världsbild. Det finns få tecken på genuina konflikter inom denna grupp. I januari slog regimen brutalt ner civila demonstrationer med tusentals dödsoffer utan att någon inom gardet protesterade. Även om regimen är sårbar både för externa hot och interna protester, tycks de som fattar besluten vara eniga i allt som rör det pågående kriget.

Denna utveckling innebär att Iran nu styrs av en mer militariserad och mindre förutsägbar ledning än under Khameneis tid, vilket ökar risken för ytterligare eskalation i den redan spända situationen i Mellanöstern. Revolutionsgardets stärkta position kan också påverka eventuella framtida förhandlingar med omvärlden kring kärnvapenprogrammet och regionala konflikter.