Nathan Shachar: Är Trump på väg att offra Israels krigsmål i utbyte mot fred med Iran?

På diplomatisk högnivå utspelar sig just nu en intensiv förhandlingsprocess mellan USA och Iran, med Pakistan som en central medlare. Fältmarskalk Asim Munir, Pakistans högste militäre ledare, befinner sig i Teheran för att navigera i de känsliga förhandlingarna mellan iranska ledare och den amerikanska administrationen under president Donald Trump.

Enligt uppgifter som israeliska TV12 fått från källor nära Vita huset har USA gått med på flera betydande eftergifter. En av de mest omfattande är inrättandet av en biståndsfond för Irans återuppbyggnad på 250 miljarder dollar, även om Iran enligt samma källor kräver en högre summa. USA har också signalerat acceptans för att Iran fortsätter anrika uran till 3,6 procent – en nivå som möjliggör civilt kärnkraftsbruk men inte vapenproduktion.

En stötesten i förhandlingarna gäller Irans befintliga lager av höganrikat uran. USA kräver att Iran överlämnar sina uppskattade 440 kilo till ett västland, medan Iran motsätter sig detta och istället erbjuder sig att på egen hand sänka anrikningsgraden från nuvarande 60 procent till en lägre nivå.

Särskilt oroande för Israel och premiärminister Benjamin Netanyahu är att USA enligt källorna ännu inte ställt några specifika krav på att Iran ska avveckla sitt missilprogram. Netanyahu sammankallade på onsdagskvällen sitt säkerhetskabinett för att diskutera läget, med instruktioner om att inte kommentera situationen offentligt.

Läget är komplicerat för den israeliske premiärministern. Så sent som för några dagar sedan utlovade han återigen ett slutgiltigt krossande av Hizbollah och garanterade invånarna i norra Israel att situationen skulle lösas permanent. Detta var andra gången på 18 månader som sådana löften gavs.

När den senaste vapenvilan mellan USA och Iran trädde i kraft betonade Trump ursprungligen att den inte omfattade Hizbollah och Israel. Nu tyder mycket på att denna position har förändrats. Hizbollah är långt ifrån avväpnat och kan, om förhandlingarna mellan Iran och USA når framgång, potentiellt få en form av immunitet mot israeliska militära aktioner.

För Netanyahu framstår ett scenario där USA och Iran avslutar sina fientligheter genom ett brett avtal som inkluderar begränsningar för Israels möjligheter att agera mot Hizbollah och Iran som ett diplomatiskt nederlag. Detta skulle i så fall innebära en betydande förändring från årtionden av relativt fria händer för israeliska operationer mot Iran och dess allierade i regionen.

Om Trump avslutar konflikten med villkor som begränsar det israeliska flygvapnets möjlighet att genomföra operationer över iranskt territorium kan det bli en politisk belastning för Netanyahu inför kommande val. Analytiker pekar på ironin i att Netanyahu, som länge arbetat för att engagera Trump i konflikten med Iran, nu riskerar att se dessa ansträngningar resultera i begränsningar för Israels framtida handlingsfrihet.

Den pågående diplomatiska processen representerar ett komplext maktspel där regionala och globala intressen ställs mot varandra. Pakistans roll som medlare belyser landets ökande betydelse i internationell konfliktlösning, särskilt i frågor som rör Mellanöstern.

För Iran skulle ett avtal kunna innebära ett ekonomiskt andrum efter år av sanktioner, medan USA kan se en möjlighet att stabilisera en av världens mest volatila regioner. För Israel och särskilt för Netanyahu personligen står mycket på spel – inte minst trovärdigheten i hans långvariga löften om att permanent neutralisera hot från Iran och dess allierade grupper som Hizbollah.

De kommande veckornas utveckling i dessa förhandlingar kommer sannolikt ha långtgående konsekvenser för maktbalansen i Mellanöstern och för relationerna mellan några av regionens mest betydelsefulla aktörer.