Nathan Shachar: Israel och Hamas på väg att acceptera Trumps Gazaplan

Israeliska och palestinska frågor står återigen i centrum för internationell uppmärksamhet efter att både Hamasrörelsen i Gaza och Israels regering har visat en försiktig öppenhet för den amerikanska fredsplan som presenterats av USA:s president Donald Trump. Trots påtaglig motvilja från båda sidor har signaler kommit om att parterna är beredda att acceptera det så kallade 20-punktsprogrammet, vilket kan öppna för en ny fas i den långvariga konflikten.

Enligt den amerikanska fredsplanen ställs omfattande krav på Hamas, som kontrollerar Gazaremsan sedan 2007. Rörelsen förväntas lämna ifrån sig sina vapen och överlämna styret till vad som beskrivs som en palestinsk ”teknokratregering”. Detta innebär i praktiken att Hamas skulle behöva ge upp sin militära kapacitet och sitt politiska grepp om området, något som rörelsen byggt upp under nästan två decennier.

En teknokratregering består typiskt av tekniska experter och tjänstemän snarare än partirepresentanter, och syftar ofta till att skapa en mer neutral och professionell förvaltning. I det palestinska sammanhanget skulle en sådan övergångsregering kunna fungera som en brygga mellan olika palestinska grupperingar och potentiellt öppna för bredare politisk representation.

Från israelisk sida ställs också betydande krav. Israel förväntas utrymma de delar av Gazaremsan som israeliska styrkor tagit kontroll över sedan det senaste vapenstilleståndet trädde i kraft tidigare i år. Detta vapenstilesstånd, som förhandlades fram under vintern, var tänkt att ge en paus i striderna som intensifierades kraftigt under föregående år.

Dessutom kräver fredsplanen att Israel upphör med sina riktade attentat mot Hamas ledare. Denna typ av operationer har varit en central del av Israels säkerhetsstrategi under lång tid, där israeliska underrättelsetjänster och militären systematiskt försökt eliminera högre chefer inom Hamas och andra väpnade grupperingar. Att avstå från denna taktik representerar därför en betydande strategisk förändring.

Den motvilliga acceptansen från båda sidor speglar den komplexa verkligheten i konflikten. Varken Hamas eller den israeliska regeringen verkar entusiastiska över planens innehåll, men det internationella trycket och den humanitära situationen i Gaza har sannolikt bidragit till att parterna åtminstone är villiga att överväga förslaget.

Situationen i Gaza har varit särskilt svår sedan de senaste stora striderna bröt ut. Den humanitära krisen i området har förvärrats dramatiskt, med stora delar av infrastrukturen förstörd och civilbefolkningen i akut nöd. Internationella organisationer har upprepade gånger varnat för den katastrofala situationen för Gazas cirka två miljoner invånare.

Trumps 20-punktsplan representerar den senaste i en lång rad internationella försök att lösa den israelisk-palestinska konflikten. Tidigare fredsinitiativ har ofta strandat på grundläggande oenighet om kärnfrågor som territorium, säkerhet, flyktingars rättigheter och Jerusalems status.

Det återstår att se om den aktuella planen kan implementeras i praktiken. Historien är full av exempel på fredsavtal och vapenstillestånd som brutits kort efter att de trätt i kraft. Förtroendet mellan parterna är extremt lågt, och det finns betydande interna politiska motsättningar både inom det israeliska samhället och bland palestinier.

För att planen ska lyckas krävs troligtvis omfattande internationell övervakning och stöd, samt garantier från utomstående aktörer. USA:s roll blir central, men även andra regionala och internationella aktörer kommer att behöva engagera sig för att säkerställa att båda sidor följer sina åtaganden.

Den närmaste tiden kommer att visa om denna försiktiga öppenhet från både Hamas och Israel kan utvecklas till konkreta steg mot en mer varaktig fred, eller om detta blir ännu ett misslyckat fredsförsök i den decennielånga konflikten.