Nepal tar farväl av offren för störtfloden

Katmandu, Nepal. Nepal har börjat ta farväl av offren för den förödande jordbävning som skakade landet i slutet av april. Vid Pashupatinath-templet i Katmandu samlas anhöriga för att genomföra de sista ritualerna. En av dem är 32-årige Niraj Bhandari. Hans familj har samlats vid den heliga floden Bagmati, där hinduiska kremeringar ägt rum i århundraden. Hans änka brister i gråt, skriker i förtvivlan och svimmar, och släktingar får bära bort henne.

Skalvet, som hade en magnitud på 7,8, inträffade den 25 april och orsakade stor förödelse i hela Nepal. Enligt myndigheterna har flera tusen människor bekräftats döda, och många fler har skadats. Sjukhusen är överfulla. Räddningsarbetare kämpar för att nå byar i Himalaya som fortfarande är avskurna från omvärlden. Vägar och broar har raserats, och i Katmandu ligger hela kvarter i ruiner.

Räddningsarbetet har försvårats av landets svåra terräng. Många av de värst drabbade områdena ligger i avlägsna dalgångar på hög höjd. Helikoptrar har använts för att evakuera skadade och släppa ner förnödenheter. I Katmandu har tusentals människor sovit utomhus i tält eller på öppna platser, rädda för efterskalv. Vatten- och elförsörjningen är delvis bruten, och skolor håller stängt. Enligt uppskattningar har flera miljoner människor drabbats på något sätt.

Nepal är ett av världens mest katastrofdrabbade länder. Landet ligger i en geologiskt aktiv zon, där den indiska kontinentalplattan pressas mot den eurasiska. Det gör regionen särskilt utsatt för jordbävningar. Forskare har länge varnat för att ett stort skalv i Katmandu skulle få allvarliga följder, eftersom befolkningstäta städer har vuxit fram utan tillräcklig byggnadsstandard. Många hus i Nepal är byggda av tegel och lera och tål inte kraftiga skalv.

Pashupatinath-templet, där kremeringarna äger rum, är en av de viktigaste hinduiska helgedomarna i världen. Det ligger vid Bagmati och är sedan 1979 uppsatt på Unescos världsarvslista. För hinduer är det en helig plikt att kremeras här. Den heliga elden ska inte slockna, och ritualerna följer ett mönster som upprepats i århundraden. Men den här gången är antalet döda så stort att kremeringsplatserna arbetar under hårt tryck.

Jordbävningen väntas få omfattande ekonomiska konsekvenser. Nepal är bland de fattigare länderna i Asien, och ekonomin bygger till stor del på jordbruk, pengar som skickas hem av nepaleser utomlands samt turism. Katastrofen har förstört skördar, raserat infrastruktur och satt stor press på statens redan begränsade resurser. Internationella organisationer och flera länder har skickat hjälp, men återuppbyggnaden av vägar, skolor, sjukhus och bostäder väntas ta åratal.

Turismen, en viktig inkomstkälla, har också drabbats hårt. Nepal lockar varje år hundratusentals besökare som vill vandra i Himalaya och besöka landets tempel och kulturarv. Efter jordbävningen har många resenärer ställt in sina resor, och lokala guider, hotellägare och hantverkare befarar stora förluster. Många av Katmandus kulturminnen har skadats, bland annat flera av stadens berömda tempel och palats. Det innebär en förlust för både den nepalesiska historien och framtida turism.

Experter varnar för att återuppbyggnaden måste ske med bättre byggnormer och planering. Annars riskerar nästa kraftiga skalv att orsaka liknande förödelse. Under tiden fortsätter sorgen i Katmandu. Vid floden stiger röken från bålarna. Präster utför ritualer, och familjer tar farväl. För varje offer som kremeras finns en historia, en familj och en framtid som gick förlorad. Niraj Bhandari är en av dem. Hans namn är nu ett av många i en växande lista över dem som dött i katastrofen. För hans anhöriga är förlusten omätbar – mitt i ett land som försöker resa sig ur rasmassorna.