Norge: Tydlig ökad rysk aktivitet i luften

Norska flygvapnet har avlyssnat 107 ryska flygplan fram till den 29 september i år. Det är mer än en fördubbling jämfört med fjolåret, då 53 avlyssningar genomfördes, rapporterar NRK.

– De här uppdragen handlar om att identifiera oidentifierade flygplan som närmar sig Norge. Vi måste identifiera dem och samtidigt förhindra att de kommer in i norskt luftrum, säger Sigurd Tonning-Olsen på flygvapnet till kanalen.

De ryska planen har befunnit sig i internationellt luftrum när de avlyssnats. Tonning-Olsen säger att Norge parallellt med avlyssningarna övervakar vilka typer av vapen och fartyg Ryssland använder i området.

Historiskt sett är 107 inte en särskilt anmärkningsvärd siffra. 2018 avlyssnades ryskt flyg 100 gånger och 2020 var motsvarande uppdrag 96. I samband med att Ukrainakriget bröt ut i början av 2022 minskade antalet ryska flygningar. Men i år har man alltså sett en ökning igen.

Norge har en särställning inom Nato. Landet delar gräns med Ryssland i Arktis och ansvarar för övervakningen av ett strategiskt viktigt område som omfattar Barents hav och den norska kontinentalsockeln. Flygvapnet har under de senaste åren genomfört en övergång från äldre F-16-plan till moderna F-35-plan, vilket stärkt landets förmåga att genomföra så kallade Quick Reaction Alert-uppdrag – insatser där stridsflyg snabbt skickas upp för att identifiera okända flygplan.

Parallellt med de norska insatserna har andra Natoflyg sänts upp för att mota bort ryska plan över Östersjön. Mellan den 21 och 27 september genomfördes totalt fem sådana insatser, enligt den ukrainska sajten UA News. Uppdragen är en del av Natos luftrumsövervakning i Baltikum, där medlemsländerna turas om att bidra med stridsflyg från baser i Estland, Lettland och Litauen. Den här typen av insatser har blivit allt vanligare sedan Rysslands invasion av Ukraina, och Nato genomför regelbundet identifieringsuppdrag mot ryska militärflygplan i Östersjöområdet.

Östersjön har blivit en allt viktigare strategisk region efter Rysslands invasion av Ukraina. Sedan Sverige och Finland gick med i Nato är Östersjön i praktiken omgiven av alliansens medlemsländer, med undantag för Rysslands enklaver Kaliningrad och Sankt Petersburgsområdet. Det har skapat en ny säkerhetspolitisk dynamik där Nato kan kontrollera sjövägarna in och ut ur Östersjön betydligt mer effektivt än tidigare.

Samtidigt har Rysslands så kallade skuggflotta – äldre tankfartyg som transporterar olja och andra varor utanför det internationella betalningssystemet – blivit en alltmer uppmärksammad fråga. Fartygen har vid flera tillfällen observerats till havs i Östersjön, bland annat vid platser som kartlagts utanför svenska och danska kuster. Inom Nato har det diskuterats huruvida alliansen ska stänga Östersjön för ryska transporter. En sådan åtgärd skulle få ekonomiska konsekvenser för Ryssland, som är beroende av sina energileveranser till internationella marknader.

Den ökade ryska flygaktiviteten utanför Norge och över Östersjön ses av bedömare som ett mönster där Ryssland testar Natos beredskap och närvaro i norra Europa. Även om avlyssningarna sker i internationellt luftrum innebär de en påminnelse om det spända säkerhetsläget i regionen.

För Norges del handlar insatserna inte bara om att skydda det egna luftrummet. Som enda Nato-land med landgräns mot Ryssland i Arktis har Norge en nyckelroll i alliansens övervakning av den arktiska regionen, där både militära och ekonomiska intressen kolliderar. Ryssland har under flera år byggt upp sin militära närvaro i Arktis, bland annat genom att modernisera baser längs den ryska nordkusten. Arktis rymmer stora naturresurser, däribland olja och gas, och de smältande isarna öppnar nya sjövägar som kan bli allt viktigare för global handel. Både Ryssland och Natoländerna har därför ökat sin närvaro i regionen.

Den senaste tidens ökning av avlyssningsuppdrag visar att mönstret från tiden före invasionen av Ukraina håller på att återvända. Frågan är hur Nato väljer att svara – både i luften och till havs – om den ryska aktiviteten fortsätter att öka. Säkerhetsläget i norra Europa har förändrats i grunden sedan 2022, och varje rysk flygrörelse nära alliansens gränser följs nu noggrant.