Över 850 rättsfall mot Vita huset: ”Sticker ut”

Under Donald Trumps tid som president har över 850 rättsliga mål inletts mot hans administration, vilket är en exceptionellt hög siffra som sticker ut i historisk jämförelse. Enligt New York Times kartläggning har 179 av dessa fall nått ett slutgiltigt beslut, medan över 100 har avskrivits. Högsta domstolen har varit involverad i omkring 30 av fallen.

I de fall som nått den högsta rättsliga instansen har utfallet varit delat. I åtta fall har domstolen dömt till Trumps fördel, medan domstolen i fyra fall har ställt sig emot presidenten. För de fall som inte nått Högsta domstolen gäller fortfarande besluten från lägre instanser.

Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, menar att den stora mängden rättsliga processer beror på Trumpadministrationens sätt att styra landet. Han förklarar att flera av Trumps exekutiva presidentorder varit kontroversiella, vilket naturligt lett till fler stämningar. Dessutom har rättsprocesserna blivit ett viktigt verktyg för politiska meningsmotståndare att driva opposition mot administrationen.

Trump har i betydande omfattning använt sig av exekutiva presidentorder, en styrningsmetod som tillåter presidenten att fatta beslut snabbt utan att behöva gå genom den lagstiftande kongressen. Detta förfaringssätt väckte tidigt en debatt om huruvida presidenten hade rätt att kringgå kongressen i så stor utsträckning och om presidentmakten höll på att utvidgas på ett sätt som kunde hota den konstitutionella maktbalansen.

Enligt Blanck handlar Trumps agerande främst om makt. ”Trump vill ha makten. Det är det han är intresserad av. De konstitutionella spetsfundigheterna tror jag ligger lite vid sidan av honom”, säger han.

Presidentmakten har faktiskt stärkts genom flera avgörande beslut från Högsta domstolen. Både USA-experter och amerikanska medier konstaterar detta, även om utvecklingen inte gått lika långt som den hade kunnat eftersom domstolen även stoppat Trump i flera viktiga frågor.

”Det har varit lite blandat. Men han har ju vunnit en hel del framgångar, det måste man säga. Och inte minst när det gäller det här att stärka presidentämbetet”, konstaterar Blanck.

Ett tydligt exempel på maktförskjutningen är att ett nästan hundra år gammalt prejudikat upphävts. Efter Högsta domstolens beslut kan presidenter nu avskeda personer på tillsynsmyndigheter på grund av politiska meningsskiljaktigheter. Washington Post beskrev domarna som några av ”de största besluten om presidentens makt på årtionden”.

Trump själv antydde på sociala medier att han höll med tidningens bedömning. ”90 år av prejudikat har blivit helt och entydigt tillbakavisat, vilket kraftigt ökat presidentens makt vid en tidpunkt då den behövs som mest”, skrev Trump.

Det finns dock undantag där Trump inte lyckats få sin vilja igenom. Han har trots envisa försök inte tillåtits att sparka Lisa Cook, ledamot i USA:s centralbank. Detta visar att det fortfarande finns gränser för presidentmaktens räckvidd.

I dagsläget har Högsta domstolen en konservativ majoritet, där de flesta domarna tillsatts av republikanska presidenter. Trots detta har flera av Trumps förslag stoppats, vilket varit ett bakslag för dem som velat koncentrera makten kring presidenten. Som Blanck konstaterat har utgången varit ”blandad”.

Ett av de mest uppmärksammade besluten där Trump förlorade gällde rätten till automatiskt amerikanskt medborgarskap för dem som föds i landet. Presidenten ville riva upp denna grundläggande princip, men Högsta domstolen tillät det inte. Inte heller en del av de globala tullarna som Trump dramatiskt presenterade i april 2025 godkändes. Efter domstolens ogiltigförklarande kallade presidenten domarna för ”opatriotiska och illojala till konstitutionen”.

Sedan det beslutet har Vita huset infört nya tullar genom alternativa metoder, vilket kritiker menar är ett sätt att försöka kringgå domstolens beslut.

Att politiska förslag hamnar i domstol är ett utpräglat amerikanskt fenomen. I USA kan federala domstolar stoppa förslag som anses bryta mot landets konstitution. Konstitutionen ses dessutom som ett ”levande dokument” som kan tolkas på olika sätt av olika domare i Högsta domstolen. I Sverige finns inte en motsvarande konstitutionell domstol.

Idén om en starkare presidentmakt i USA är varken ny eller unik för Trumps Maga-rörelse. Den har ett äldre arv inom det republikanska partiet. Under George W Bushs tid vid makten i början av 2000-talet fick frågan en del uppmärksamhet i amerikanska medier.

”Det finns rådgivare runt Trump som driver linjen om att stärka presidentens makt”, förklarar Blanck.

Högsta domstolens beslut har även inneburit vinster för det republikanska partiet i frågor som går bortom presidentmaktens omfattning. I april slog domstolen fast att en del av rösträttslagen strider mot konstitutionen. Lagen anses vara en av de stora vinsterna för 1960-talets medborgarrättsrörelse. Konsekvenserna kan enligt experter leda till att delstater ritar om sina valdistrikt på ett sätt som minskar svarta amerikaners politiska representation i Washington.