Pentagon ber om 770 miljarder för Irankriget

Det amerikanska kriget i Iran har utvecklats till en omfattande ekonomisk börda för USA. Enligt nya uppgifter har kostnaderna skenat i höjden och nu uppgår den totala summan till betydligt mer än vad som tidigare uppskattats. De dagliga utgifterna för den amerikanska försvarsmakten räknas i hundratals miljoner dollar och täcker allt från förstörd och förbrukad materiel till reparationer, underhåll och personalkostnader.

För drygt en månad sedan uppskattades den totala kostnaden för kriget till närmare 30 miljarder dollar sedan den amerikansk-israeliska attacken den 28 februari. Detta var redan en uppskrivning med 16 procent jämfört med tidigare beräkningar, vilket skapade stor oro bland kongressledamöter. Även då var summan svår att acceptera för många folkvalda i båda politiska lägren, varav många redan från början motsatte sig ett krig i Iran.

Enligt uppgifter från Wall Street Journal har kostnaderna fortsatt att öka dramatiskt sedan dess. Försvarshögkvarteret Pentagon har nu kvantifierat det totala beloppet till 80 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 770 miljarder svenska kronor. Denna siffra ingår i en tilläggsbudget som omfattar både Irankriget och andra icke-krigsrelaterade utgifter.

Den biträdande försvarsministern Stephen Feinberg ska enligt källor till tidningen ha framfört dessa uppgifter per telefon till en grupp folkvalda tidigare i veckan. För att tilläggsbudgeten ska kunna behandlas krävs först att Vita husets förvaltningsavdelning OMB ger sitt godkännande. Därefter måste ärendet vidare till kongressen, där krigsutgifter generellt inte är populära.

Den politiska processen för att godkänna budgeten är komplex. I representanthuset räcker det med en absolut majoritet, men i senaten behövs som regel en kvalificerad majoritet på minst 60 av 100 röster. Denna tröskel kan komma att bli avgörande för försvarets möjlighet att få igenom sitt äskande.

Demokratiska senatorn Chris Murphy är tydlig med sin bedömning av läget. Han menar att det inte finns 60 röster i senaten för ett tilläggsanslag och att detta är ett påstående som inte kommer att ändras inom den närmaste framtiden. Murphy kritiserar även administrationen för att inte ha gjort tillräckliga ansträngningar för att hålla kongressen informerad, samtidigt som de är medvetna om att kriget är extremt impopulärt bland allmänheten.

Motståndet mot budgetökningen kommer från flera håll och bygger på olika argument. Hos Demokraterna och vissa republikanska ledamöter är motiven både principiella och ekonomiska. Det finns också en stark ideologisk dimension i kritiken. Vissa ledamöter har påpekat att de inte kan rösta för några budgetökningar så länge kongressen inte formellt har godkänt de militära operationerna, på samma sätt som man i efterhand gjorde med exempelvis Kuwaitkriget 1991.

Wall Street Journal uppmärksammar att det finns en möjlighet att tekniskt kringgå 60-röstersregeln genom att istället godkänna en så kallad budgetförlikning med enkel majoritet. Detta förfarande har dock avfärdats av republikaner i anslagsutskottet, vilket tyder på att det saknas tillräckligt politiskt stöd även för en sådan lösning.

Det finns skäl att misstänka att fler senatorer än de fyra som röstade med Demokraterna i tisdagens votering är kritiska till kriget. Omröstningen handlade om att tvinga president Donald Trump att söka kongressens godkännande för kriget, och resultatet tyder på att det dolda motståndet kan vara större än vad som syns i öppna omröstningar.

Situationen ställer Trump-administrationen inför en svår utmaning. Utan kongressens godkännande riskerar militära operationer att bli allvarligt underfinansierade, samtidigt som det politiska motståndet mot kriget fortsätter att växa. Den ekonomiska bördan och den politiska splittringen kring kriget i Iran visar hur komplicerat det är att föra en militär konflikt utan brett politiskt stöd i det amerikanska systemet.