Chiles nya president i kinesiskt kabelkonflikt med USA

Under förra årets valkampanj i Chile använde José Antonio Kast hård retorik mot invandringen. Han uppmanade venezuelaner utan visum att ”ta sina saker och lämna Chile” eller riskera utvisning. Denna hårda linje gav resultat vid valurnorna – Kast vann presidentvalet med hela 58 procent av rösterna. Nu står Chile inför ett maktskifte där spänningarna mellan den avgående och tillträdande presidenten är påtagliga.

Förra helgen deltog Kast i en sammankomst på Donald Trumps golfklubb utanför Miami. Där anslöt han sig till den nybildade alliansen ”Shield of the Americas”, ett initiativ som samlar högerledare från Latinamerika och Karibien med målsättningen att minska Kinas växande inflytande i regionen. Trots att Kast ofta beskriver sig som Chiles motsvarighet till Trump, fick han en mindre framträdande placering vid den officiella fotograferingen – han flyttades från platsen bredvid USA:s president till raden bakom, längst ut i kanten.

Denna positionering tolkades av många som en markering från Trump. USA vill att Kast river upp det avtal om en kinesisk fiberoptisk undervattenskabel som den avgående vänsterpresidenten Gabriel Boric har undertecknat. Den strategiska kabeln, uppskattad till omkring 20 000 kilometer, planeras att gå från Hongkong över Stilla havet till den chilenska kuststaden Concón. Från amerikanskt håll varnar man för att kabeln – som ska installeras av statliga kinesiska telekommunikationsbolag – potentiellt kan användas för spionage och för att kontrollera internationell datatrafik.

Washington har redan vidtagit diplomatiska åtgärder i frågan genom att dra tillbaka visum för flera chilenska tjänstemän som varit involverade i förhandlingarna. USA har dessutom hotat med att införa visumkrav för samtliga chilenska medborgare som önskar resa till USA – ett hot som skulle kunna få betydande konsekvenser för relationerna mellan länderna.

Kabelkonflikten har även lett till direkta spänningar mellan den avgående och tillträdande presidenten i Chile. När Kast nyligen kritiserade Boric för att ha fattat felaktiga beslut i kabelaffären, utbröt ett häftigt gräl som resulterade i att Kast lämnade mötet efter endast 22 minuter. Om de två politiska lägren inte lyckas nå en överenskommelse före onsdagens maktskifte, riskerar Chile att uppleva det första ovänskapliga maktöverlämnandet sedan diktaturen upphörde.

Kasts politiska bakgrund har väckt oro hos många chilenska väljare. Vid flera tillfällen har han uttryckt beundran för diktaturen under Augusto Pinochet, som styrde Chile med järnhand mellan 1973 och 1990. Kast har öppet deklarerat att om Pinochet fortfarande levde skulle han rösta på honom. Det finns även personliga kopplingar till diktaturen – Kasts äldre bror, Miguel Kast Rist, tjänstgjorde som arbetsminister i Pinochets regim.

Den tillträdande presidenten har även signalerat planer på lagändringar som skulle göra det möjligt för svårt sjuka fångar att i större utsträckning avtjäna sina straff i husarrest. Kritiker från oppositionen hävdar att detta förslag i praktiken skulle kunna leda till att dömda torterare från diktaturtiden får möjlighet att avtjäna sina straff i hemmet istället för i fängelse.

Kasts familjehistoria är också kontroversiell. Hans far kom från Tyskland och var medlem i nazistpartiet. Under andra världskriget tjänstgjorde han som löjtnant i den tyska armén och lyckades fly till Chile 1950 med hjälp av Vatikanstaten. Kasts far var en uttalad supporter av Pinochets regim och misstänks för att ha angivit chilenska bönder för vänstersympatier, vilket ledde till tortyr och mord.

När Chile nu står inför ett politiskt maktskifte på onsdag, är spänningarna mellan den avgående vänsterregeringen och den tillträdande högerregeringen tydliga. Maktskiftet kan bli det första sedan diktaturen som inte sker under vänskapliga former – en utveckling som väcker oro både inom Chile och i omvärlden.