I mitten av Donald Trumps andra presidentperiod har hans popularitet sjunkit till historiskt låga nivåer. Enligt färska opinionsundersökningar stödjer endast 35 procent av amerikanerna presidentens arbete, medan 60 procent uttrycker missnöje – en dramatisk förändring sedan han tillträdde ämbetet i januari 2025.

När Trump påbörjade sin andra mandatperiod hade han ett förhållandevis starkt stöd med 48 procent förtroende bland väljarna. Under vårvintern 2025 sjönk dock förtroendet stadigt när han skrev under en rad kontroversiella presidentordrar.

CNN rapporterar att några av Trumps mest impopulära beslut inkluderade benådandet av personer som deltog i Kapitoliumstormningen 2021 och inrättandet av DOGE – ett organ lett av tech-miljardären Elon Musk med uppdrag att drastiskt minska antalet federala tjänster. Musks inblandning i administrationen har varit särskilt problematisk eftersom han länge varit en kontroversiell figur i amerikansk politik.

Ett avgörande ögonblick kom i april 2025 när Trump införde omfattande tullar mot utländska produkter. Detta drag, som var menat att stärka amerikansk industri, resulterade istället i stigande priser för konsumenter och en orolig börsmarknad.

”Han har tappat stöd bland ett antal grupper som stödde honom i valet 2024, främst minoritetsgrupper och oberoende väljare,” förklarar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Sedan november 2025 har Trumps förtroendesiffror inte nått över 40 procent en enda gång – en alarmerande utveckling för en president så här tidigt i mandatperioden. Politiska analytiker pekar på flera faktorer bakom nedgången.

Migrationspolisen ICE och dess kontroversiella metoder har fått intensiv mediabevakning. I januari 2026 dödades två amerikanska medborgare av ICE-agenter i Minnesota, vilket utlöste landsomfattande protester och ytterligare skadade Trumps popularitet.

Utrikespolitiska beslut har också spelat en avgörande roll. I februari 2026 inledde USA tillsammans med Israel en militär operation mot Iran. Enligt Washington Post motsätter sig hela 61 procent av amerikanska väljare detta krig, vilket reflekteras i presidentens sjunkande förtroendesiffror.

”Många amerikaner känner sig vilseledda av Trumps politik 18 månader efter valet,” säger Blanck. ”Det beror främst på att väljare upplever att han har fokuserat på andra frågor än ekonomin, vilket var hans främsta vallöfte.”

Ekonomin var central i Trumps valkampanj 2024, då många väljare mindes den höga inflationen under Bidens presidentperiod. Trump lovade en starkare ekonomi och lägre priser för vanliga amerikaner.

”Han vann inte valet på frågor om Grönland, Panama eller kriget i Iran, men han har tappat fokus och nu kostar bensinen över 4 dollar per gallon i USA. Så dyr har den inte varit sedan våren 2022,” förklarar Blanck.

Den ekonomiska situationen har förvärrats av Trumps utrikespolitiska beslut. De aggressiva tullarna har lett till motåtgärder från andra länder och kriget i Iran har skapat oro på de globala energimarknaderna, vilket resulterat i högre priser för amerikanska hushåll.

Politiska bedömare menar att Trumps förmåga att återvinna förtroendet under de kommande åren kommer att vara avgörande inför mellanårsvalet 2026, där Republikanerna riskerar att förlora sitt grepp om kongressen om presidentens popularitet fortsätter att sjunka.

Trump står nu inför utmaningen att återfokusera sin politik på de ekonomiska frågor som en gång säkrade hans återkomst till Vita huset, samtidigt som han hanterar komplexa internationella kriser och växande inrikespolitiskt motstånd.