Regering i krismöte om avvärjda flygbasdådet

Fem män i 23–25-årsåldern greps under söndagen misstänkta för terrorbrott i Storbritannien. Samtliga är hemmahörande i London. Gripandena skedde i samband med en stor polisinsats i närheten av en av Storbritanniens viktigaste militära flygbaser i sydvästra England – en bas som tidigare använts av USA:s flygvapen under Irakkriget.

Det var en lantbrukare som slog larm. Enligt BBC berättar hon hur hon upptäckte männen på sin mark och hur de genast försökte fly. ”När de såg mig sprang de – vissa ut på fältet och andra mot grannbyn”, säger hon till BBC.

Under polisinsatsen hittades sprängämnen på platsen. De fem männen misstänks för förberedelse till terrorbrott och brott mot lagen om explosiva ämnen. Eftersom det rör sig om misstänkt terrorism kan de enligt brittisk lag hållas frihetsberövade i upp till 14 dagar innan åklagare måste väcka åtal eller släppa dem.

Brittisk antiterrorpolis utreder nu om det finns en koppling till Iran. Regeringen i London är återhållsam med kommentarer, men försvarsminister Wes Streeting bekräftar att det handlar om ett allvarligt hot. ”När vi kan kommer vi att berätta mer för allmänheten om de här individerna och om det här specifika hotet”, sade han till Times Radio.

USA:s president Donald Trump var mindre förtegen. På en pressträff nickade han jakande när journalister frågade om det finns en Irankoppling. ”Ni kommer att få höra allt om det snart. Vi tog dem”, svarade han. Trump hävdade också att gripandena genomfördes i samarbete mellan USA och Storbritannien och att ”vi visste allt om” de misstänkta.

Trumps uttalanden är anmärkningsvärda. Det är ovanligt att en utländsk ledare kommenterar ett pågående terrorärende i ett annat land på det sättet, och uppgifterna kan väcka frågor om hur nära det brittisk-amerikanska samarbetet är i utredningen.

Irans ambassad i London förnekar all inblandning. Enligt ambassaden har Iran inte på något sätt koppling till de misstänkta terrorplanerna.

Storbritannien har under 2000-talet stått inför en rad olika terrorhot. Efter attentaten i London 2005 och Manchester 2017 har fokus länge legat på islamistisk extremism, men under senare år har säkerhetstjänsten allt oftare varnat för hot från främmande stater. Iran är en av de länder som pekats ut, inte minst när det gäller hot mot iranska oppositionella på brittisk mark.

Den aktuella flygbasen är RAF Fairford i Gloucestershire. Den har under flera decennier använts av USA:s flygvapen för att stationera tunga strategiska bombflygplan i Europa. Under Irakkriget 2003 utgick B-52-plan därifrån för bombräder. Basen kan ta emot mycket stora flygplan och är en del av Natos logistiska infrastruktur. Ett angrepp mot anläggningen skulle därför ha kunnat få stora konsekvenser för både brittisk och amerikansk militär verksamhet. Flygbasen ligger i ett relativt glest befolkat område, men dess betydelse sträcker sig långt utanför Storbritanniens gränser.

Polisen har ännu inte uppgett när sprängämnena placerades eller hur länge de legat på platsen. Att larmet kom från en lantbrukare snarare än från säkerhetstjänsten kan komma att bli en central fråga i granskningen av insatsen. Det är också oklart vilken roll de fem männen har haft och om de agerat ensamma eller på uppdrag av en främmande makt. Utredningen är i ett tidigt skede.

Gripandena sker i ett läge där brittiska säkerhetsmyndigheter under flera år har varnat för hot från Iran mot mål på brittisk mark. Framför allt har hotbilden rört exiliranier, journalister och andra personer som regimen i Teheran betraktar som motståndare. Flera europeiska länder har samtidigt stärkt sitt arbete mot iransk underrättelseverksamhet. Det här fallet väntas öka pressen på den brittiska regeringen att redovisa hur omfattande hotet är.

Polisen har inte velat kommentera om fler gripanden kan väntas, men utredningen väntas ge svar på om planerna var en del av ett större nätverk. Tills dess lär både brittiska och internationella bedömare följa utredningen noga.