Ryssland griper unga för sabotage: ”Orolig för opinionen”

Minst 240 tonåringar i Ryssland har gripits misstänkta för terrorism och sabotage sedan 2022. Det uppger ryska myndigheter samtidigt som säkerhetstjänsten FSB undersöker om medborgare kan lockas att begå brott mot betalning. Enligt analytikern Stefan Ingvarsson visar utvecklingen att regimen inte längre kan vara säker på hur vanliga ryssar tänker.

Siffran, som återgetts i flera ryska medier, pekar på en kraftig skärpning av rättsväsendet efter det fullskaliga kriget mot Ukraina. Allt fler av de gripna är unga, och enligt oberoende människorättsorganisationer har brottsrubriceringar som terrorism och sabotage blivit allt vanligare i fall som tidigare behandlats som mindre allvarliga. Flera av tonåringarna har frihetsberövats efter att ha gillat eller delat inlägg i sociala medier, medan andra misstänks för konkreta våldshandlingar.

FSB:s undersökning om betalda brott är anmärkningsvärd. Säkerhetstjänsten uppges utreda hur ryska medborgare rekryteras av främmande makt för att utföra handlingar som sabotage mot järnvägar, kraftledningar och annan infrastruktur. Enligt uppgifter ska ekonomiska ersättningar ha lockat såväl äldre som yngre ryssar, men det är tonåringarna som sticker ut i statistiken. Flera gripanden ska ha skett efter att unga män kontaktats via krypterade appar och erbjudits pengar för att utföra uppdrag.

Stefan Ingvarsson, analytiker med fokus på rysk politik, menar att de senaste årens händelser har skakat om förtroendet mellan staten och medborgarna. Regimen kan inte längre vara helt säker på hur vanliga ryssar tänker, säger han. Att man griper barn och ungdomar i den här omfattningen tyder på en rädsla för att oppositionen ska växa fram underifrån.

Många av de gripna tonåringarna har i förhör uppgett att de kontaktats via sociala medier. I flera fall ska de ha fått betalt för att utföra uppdrag som att tända eld på polisbilar eller kasta föremål mot myndighetsbyggnader. Ryska domstolar har dömt flera av dem till långa fängelsestraff, i vissa fall upp till tjugo år. Föräldrar har i flera fall hållits ansvariga för sina barns handlingar, vilket ytterligare ökat pressen på familjerna.

Kritiker menar att lagstiftningen är medvetet vag. Den används inte bara mot faktiska gärningar utan också mot yttranden på nätet. Enligt organisationen OVD-Info har antalet åtal för terrorrelaterade brott mångdubblats sedan krigsutbrottet, och ungdomar under 25 utgör en växande andel av de åtalade. Organisationen har själv tvingats upphöra med sin verksamhet i Ryssland efter att ha klassats som utländsk agent.

Att FSB samtidigt undersöker betalda brott kan tyda på att myndigheterna är osäkra på hur stort stödet för kriget faktiskt är. De opinionsundersökningar som publiceras visar på höga siffror för president Vladimir Putin, men flera av dem genomförs under kontrollerade former och säger enligt analytiker mer om rädsla än om genuint stöd.

Historiskt påminner situationen om Sovjettiden, då unga människor regelbundet ställdes inför rätta för antisovjetisk agitation. Då liksom nu användes de hårda lagarna för att avskräcka andra från att utmana makten. Skillnaden är att dagens Ryssland är betydligt mer sammanlänkat med omvärlden, och informationen om gripandena når snabbt ut över gränserna.

Utvecklingen har också fått internationella konsekvenser. EU och USA har infört sanktioner mot ryska tjänstemän och domare som anses ligga bakom de politiska fångarna. Men hittills har inget tytt på att sanktionerna fått Kreml att mildra sin linje. Tvärtom har flera nya lagar antagits som ytterligare inskränker yttrandefrihet och mötesfrihet.

För många ryska familjer har vardagen förändrats i grunden. Föräldrar kan inte längre vara säkra på att deras barn inte råkar illa ut – vare sig genom att gripas på gatan eller genom att luras in i farliga uppdrag. Flera föräldrar har i ryska medier berättat att de försökt hålla sina barn borta från sociala medier för att minska risken för att de ska rekryteras eller provoceras.

Stefan Ingvarsson sammanfattar läget med att regimen hamnat i en paradox. Genom att kriminalisera allt fler handlingar och grupper riskerar den att skapa en hel generation som växt upp med förtrycket som norm. Frågan är vad som händer när den generationen blir vuxen, säger han.

Rapporterna har väckt reaktioner även utanför Ryssland. Förenta nationerna har uttryckt oro, och människorättsorganisationer kräver att Ryssland omedelbart friger de unga som frihetsberövats. Sammanfattningsvis pekar de nya uppgifterna på en dyster utveckling. Den ryska regimens kontrollapparat har nått en nivå där den inte längre litar på sina egna medborgare – och där ungdomar betraktas som ett hot snarare än som framtid. Konsekvenserna av detta lär prägla Ryssland under lång tid framöver.