Ryssland har 59 nya avfyrningsramper nära Nato och Ukraina

Ryska styrkor har byggt minst 59 nya avfyrningsramper för drönare vid tio baser, enligt en granskning som den brittiska tidningen The Telegraph har gjort med hjälp av läckta dokument och satellitbilder. En av baserna ligger direkt vid gränsen mot Belarus, medan övriga är utspridda längs nordöstra Ukraina och på ockuperat område närmare Svarta havet. Uppgifterna ger en inblick i hur Ryssland successivt har byggt upp sin förmåga att genomföra omfattande drönarattacker mot ukrainska städer och infrastruktur.

Omkring 20 av de nya avfyrningsramperna är av en längre modell som tyder på att de är avsedda för Rysslands senaste generation långdistansdrönare. Enligt granskningen har Ryssland i rask takt uppgraderat de iransktillverkade Shahed-136-drönarna, som nu kan förses med tyngre och mer sofistikerade stridsspetsar. De uppgraderade modellerna uppges kunna nå mål på cirka 100 mils avstånd med högre hastighet, vilket innebär att de utgör ett betydligt större hot än de tidigare versionerna.

Mike Monnik, analytiker vid Dronesec, har tagit del av The Telegraphs material och konstaterar att utbyggnaden visar på en strategisk förändring från rysk sida. – Utbyggnaden av avfyrningsanläggningarna visar hur Ryssland har utökat sin förmåga att skjuta upp ett större antal drönare, samtidigt som man använder teknik för att göra de drönartyper som används svårare att avvärja, säger han. – Dessa två faktorer samverkar och gör det möjligt för Ryssland att använda ett växande antal obemannade flygsystem för att attackera Ukraina, vilket i sin tur ökar svårigheterna för de ukrainska styrkorna att avvärja de nyare ryska drönarmodellerna.

Enligt The Telegraph kan varje drönarbas lagra över tusen drönare. På flera platser pågår dessutom fortsatt byggnation av ytterligare avfyrningsramper, och från flera av baserna är såväl Natomedlemmar som andra europeiska grannländer inom räckhåll. Detta har väckt oro bland militäranalytiker, även om det inte finns några uttalade ambitioner från Kreml om att slå västerut.

Den ryska upprustningen av drönarförbanden sker mot en bakgrund av ett allt mer intensivt luftkrig mot Ukraina. Under de senaste månaderna har Ryssland genomfört flera stora vågor av drönarattacker mot ukrainska städer, energianläggningar och hamninfrastruktur. Ukrainska luftvärnssystem har i många fall lyckats skjuta ner en majoritet av drönarna, men de nya modellerna med längre räckvidd och tyngre stridsspetsar innebär en växande utmaning för landets försvar.

Den geografiska placeringen av de nya baserna är också strategiskt viktig. Basen vid Belarus gräns gör det möjligt för Ryssland att hota mål i nordvästra Ukraina, medan baserna närmare Svarta havet ger täckning mot södra Ukraina och kustområden. Detta ger Ryssland en flexibilitet att anpassa sina attacker utifrån var behovet är som störst för tillfället.

Samtidigt har oro för Rysslands långsiktiga ambitioner vuxit bland flera västerländska bedömare. Enligt källor till New York Times har ryska toppmilitärer fått instruktioner om att målet för 2026 är att orsaka Natos och EU:s kollaps inifrån. Även om detta inte direkt kopplas till drönarbaserna, ses utbyggnaden av militär kapacitet nära Natos gränser som en del av en bredare strategisk bild där Ryssland stärker sin förmåga att projicera makt mot väst.