Ryssland kallar upp den svenska ambassadören efter färgattacker

Den ryska regeringen kallade på måndagen upp Sveriges ambassadör i Moskva, Christina Johannesson, till det ryska utrikesdepartementet. Uppgiften bekräftades av Maria Zacharova, talesperson för Rysslands utrikesdepartement, och svenska UD har också verifierat att mötet ägt rum.

Bakgrunden till uppkallelsen är en incident som inträffade vid den ryska ambassaden i Stockholm för några dagar sedan, där ambassaden hävdar att röd färg kastades över deras område med hjälp av en drönare. Svenska utrikesdepartementet har tagit del av uppgifterna och bekräftar i ett mejl till Dagens Nyheter att uppkallandet rör den aktuella drönarincidenten.

Händelsen ägde rum i början av juli och beskrevs i detalj av den ryska ambassaden genom inlägg på både Facebook och Telegram. Enligt ambassadens uppgifter flög två drönare över ambassadområdet den 2 juli. Den ena drönaren ska ha släppt ner en behållare med röd färg över området, medan den andra drönaren, som påstås ha burit en attrapp av en improviserad sprängladdning, störtade på platsen.

I sina officiella uttalanden beskrev den ryska ambassaden händelsen som ett direkt försök att skrämma ambassadpersonalen. Ambassaden påpekade samtidigt att detta inte var en isolerad incident, utan att liknande händelser inträffat vid ett flertal tidigare tillfällen. Detta mönster av återkommande incidenter har enligt ambassaden skapat en oro bland personalen.

Den ryska ambassaden riktade skarp kritik mot de svenska myndigheterna i samband med händelsen. I sitt uttalande framförde ambassaden frustration över att tidigare utredningar av liknande attacker mot ambassaden aldrig har lett till några konkreta resultat eller åtgärder. Kritiken pekar på vad ambassaden uppfattar som bristande skydd och otillräckliga utredningsinsatser från svensk sida.

Svenska utrikesdepartementet svarar på kritiken genom att hänvisa till internationella förpliktelser. I ett uttalande påpekar UD att svenska myndigheter har en juridisk skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal. Denna skyldighet regleras av Wienkonventionen, det internationella ramverk som styr diplomatiska relationer mellan länder och som Sverige är bundet av.

Incidenten vid den ryska ambassaden sker i en tid då relationerna mellan Sverige och Ryssland är ansträngda. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Sverige varit en stark kritiker av den ryska aggressionen och aktivt stött Ukraina med både militärt och civilt bistånd. Sverige har också nyligen genomfört sin historiska ansökan om NATO-medlemskap, vilket slutfördes tidigare i år, något som Ryssland länge varit starkt emot.

Diplomatiska beskickningar åtnjuter särskilt skydd enligt internationell rätt, och värdlandet har ansvar för att säkerställa att ambassader och deras personal kan verka utan hot eller våld. Wienkonventionen, som antogs 1961, fastställer de grundläggande principerna för diplomatiska relationer och ger ambassader ett omfattande skydd.

Det är ännu oklart vilka konkreta åtgärder som diskuterades under mötet mellan den ryska sidan och den svenska ambassadören i Moskva. Svenska polisens utredning av den aktuella händelsen pågår, men inga uppgifter om eventuella misstänkta eller framsteg i utredningen har offentliggjorts.

Liknande incidenter vid diplomatiska beskickningar har förekommit tidigare, både i Sverige och i andra länder. De senaste årens försämrade relationer mellan Ryssland och västländer har medfört en ökning av spänningar även på diplomatisk nivå, där ambassader ibland blivit mål för protester eller incidenter.