Ryssland överger köttkvarnstaktiken: ”Anpassar sig”

Ryssland ändrar taktik vid fronten i Ukraina

Efter fyra år av skoningslösa ”köttkvarnsattacker” längs östra och norra Ukrainas frontlinjer har Ryssland börjat justera sin krigsföring. Den tidigare taktiken med massiva infanterianfall, där hundratals soldater offrades för varje erövrad kvadratkilometer, har gradvis ersatts av mer försiktiga framryckningar med små stridsgrupper.

Denna förändring är ett direkt resultat av krigets teknologiska utveckling och den ökade transparensen på slagfältet. Drönare som konstant övervakar frontlinjen upptäcker nu större truppförflyttningar nästan omedelbart, vilket har gjort de klassiska massanfallen allt mer ineffektiva och kostsamma.

De mänskliga förlusterna under konflikten är omfattande. Enligt ukrainska uppgifter har närmare 1,3 miljoner ryska soldater dödats eller sårats allvarligt. Oberoende källor som ryskspråkiga BBC och Mediazona har identifierat 216 000 döda ryska soldater, men mörkertalet bedöms vara betydande.

Oleksii Mykhailov, en ukrainsk soldat som tjänstgjorde vid fronten i nästan ett år utan avbrott fram till april, berättar att ukrainska styrkor har lärt sig när de ska angripa och när de ska avvakta för att inte avslöja sina positioner. Efter 1 500 dagars strider har de ukrainska försvararna blivit skickliga på att förutse ryska anfallsmönster.

I stället för att framrycka med stora soldatgrupper rör sig nu de ryska styrkorna i mindre enheter, ofta bara två till fyra personer. Denna taktik liknar den som användes av tyska styrkor på västfronten under första världskriget, förklarar överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan.

”Det handlar om att hitta ytor och luckor, och det gör man med små patruller som rör sig framåt. Man har behövt anpassa sig för att överleva,” säger Huovinen. ”De har ofta varit två när de gjort framryckningar, nu kanske de har hittat ett mer optimalt nummer med fyra. Det skapar en form av trygghet och om någon blir skadad är det lättare att dra sig tillbaka om man är fyra än om man bara är två.”

Denna förändrade taktik syntes tydligt när ryska styrkor intog staden Vuhledar i sydvästra Donetsk sent 2024, då med kraftigt artilleristöd. Huovinen menar att skiftet sannolikt beror på att ryssarna tror sig kunna avancera snabbare samtidigt som man begränsar förlusterna. Trots Rysslands befolkningsmässiga övertag har även Kreml begränsade resurser, och president Vladimir Putin vill sannolikt undvika en ny omfattande mobilisering som skulle kunna väcka inrikespolitiskt motstånd.

”Att anfalla kräver att man exponerar sig och ryssarna har behövt anpassa sig för att inte bli förutsägbara,” tillägger Huovinen.

Den ryska taktikförändringen har tvingat fram anpassningar även på den ukrainska sidan. Landets drönarstyrkor har nu fått order att prioritera anfall mot enskilda soldater snarare än mot militärfordon och tyngre utrustning. För detta ändamål används nu ofta enklare och billigare drönare som kostar mellan 3 000 och 4 000 kronor, som kan offras för att slå ut enskilda ryska soldater. Dessa enklare modeller saknar dock avancerad utrustning som värmesökare eller mörkersystem.

Anton Zemlianyj, analytiker vid Ukrainas säkerhets- och samarbetscentral, uppger för brittiska The Telegraph att ryska befäl övervakar de små stridsgrupperna med hjälp av drönare och dirigerar dem via kommunikationssystem.

”Dessa grupper undviker direkta strider och försöker istället röra sig förbi ukrainska befästningar,” förklarar Zemlianyj. Syftet är att skapa hot från oväntade riktningar och tvinga ukrainska försvarare att sprida sina redan ansträngda resurser över fler fronter samtidigt.

Den nya taktiken har observerats vid både södra och östra fronten under april, samt i delar av den nordliga Sumyregionen. Zemlianyj betonar dock att de ryska förlusterna fortfarande är höga även med denna nya metod, och att det är svårt för små soldatgrupper att åstadkomma större genombrott i de ukrainska försvarslinjer som byggts upp under krigets gång.