Ryssland har för första gången använt en drönare utrustad med en stridsspets av typen riktad sprängverkan mot mål i Ukraina. Det uppger Serhij Beskrestnov, militär rådgivare till president Volodymyr Zelenskyj, även känd som ”Flash”. Beskrestnov misstänker att Ryssland har för avsikt att använda vapnet bland annat mot viktiga högspänningsledningar.
Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, förklarar att det handlar om samma typ av stridsspetsar som används i stridsvagnsrobotar. Precis innan träffen antänds laddningen och en metallstråle skickas ut som kan tränga igenom mycket tjock metall. Den aktuella ryska stridsspetsen uppges väga omkring 40 kilo.
– I det här fallet tolkar jag det som att de tänker sig kunna slå mot anläggningar för elektricitet som har pansar som skydd. Vanliga drönarprojektiler kan inte tränga igenom sådant, men med en sådan här skulle man kunna ta sig in och orsaka stora skador på betydligt känsligare komponenter, säger Hans Liwång.
Riktad sprängverkan är i sig ingen ny teknik. Den finns i de flesta länders militära arsenal, bland annat i Sveriges pansarskott. Det nya är att stridsspetsen nu monteras på drönare. Den relativt lilla storleken gör den lätt att hantera och den kan fästas på ganska små robotar eller drönare.
Liwång utesluter inte att Ryssland har stora lager av den här typen av stridsspetsar och att tillverkningskapaciteten byggdes upp långt före det fullskaliga kriget. Eftersom kriget i stor utsträckning har utvecklats till ett artilleri- och drönarkrig snarare än ett storskaligt stridsvagnskrig kan Ryssland dessutom ha ett överskott av vapnet.
– Lyckas de med det här på ett resurseffektivt sätt skulle det vara möjligt för Ryssland att fortsätta slå mot Ukraina på det viset, säger Liwång.
Det som gör utvecklingen särskilt oroande för ukrainskt försvar är att Ryssland i allt större utsträckning använder jetdrivna drönare. Enligt Ukrainas försvarsmakt avvärjer ukrainskt luftvärn inte ens två tredjedelar av de nya drönarna, jämfört med över 90 procent av de äldre modellerna.
De äldre, långsammare drönarna har varit relativt lätta mål. En avancerad stridsspets som monterats på en sådan drönare har därför ofta gått förlorad innan den nått sitt mål. Med de snabbare jetdrivna drönarna förändras kalkylen.
– För Ryssland kanske det har varit en för dyr komponent att sätta på drönare då nästan alla drönare sköts ner, men med de snabbare kan det bli mer ekonomiskt hållbart, säger Liwång.
Frågan är nu hur Ukraina ska anpassa sig. Liwång konstaterar att försvarssidan ännu inte hittat något effektivt svar på jetdrönarna. Det Ukraina behöver är förhållandevis billiga drönare som flyger i högre hastighet. Det är tekniskt fullt möjligt, men det tar tid att utveckla rätt lösning och att bygga upp tillverkning i tillräcklig skala.
Ukraina har gång på gång visat prov på snabb teknisk anpassning under det fullskaliga kriget. Landets försvarsindustri har vuxit snabbt och utvecklat allt från attackdrönare till elektroniska krigföringssystem, ofta i samarbete med västerländska tillverkare. Ryssland har under tidigare vintrar systematiskt riktat attacker mot Ukrainas elnät, transformatorstationer och värmeverk, vilket orsakat omfattande strömavbrott. Fler attacker med mer avancerade vapen kan göra den kommande vintern extra bister.
– Det är nog utmanande för Ukraina att få ett effektivt skydd på plats nu. Det är svårt att bedöma hur långt de hinner. Men det kanske är möjligt till nästa vinter, givet vad de lyckats med hittills, säger Liwång.
Han framhåller att Ukrainas sensorer, logik och styrsystem i grunden är bra. Utmaningen är att få upp farten på drönarna. Hittills har ukrainska drönare främst drivits av batterier och elmotorer. Frågan är om den tekniken räcker eller om försvaret måste gå över till jetdrift, raketstart med övergång till el eller andra lösningar.
– Det är möjligt att de prövar olika alternativ parallellt, bara de får upp farten och samtidigt har bra manöverförmåga, säger han.
Drönare har kommit att dominera slagfältet i Ukraina på ett sätt som saknar motstycke i tidigare konflikter. Båda sidor använder tusentals drönare i månaden för spaning, artilleriledning och direkta attacker. Utvecklingen av jetdrivna drönare och nya stridsspetsar markerar nästa steg i den tekniska kapprustningen, där både anfall och försvar ständigt tvingas anpassa sig.
