Så fungerar Bryssels tyngsta vapen – bazookan

Enighet bland EU-länder mot amerikanska strafftullar – handelsbazookan kan bli verklighet

Ett starkt och samordnat budskap ekar nu från europeiska huvudstäder efter USA:s hot om strafftullar. ”Vi kommer inte att låta oss utpressas”, har varit den entydiga reaktionen från regeringsföreträdare i bland annat Stockholm, Berlin och Paris under helgen.

Samtidigt pågår intensiva krissamtal i Bryssel om hur EU ska formulera ett gemensamt svar ifall USA väljer att inleda vad många nu befarar kan utvecklas till ett regelrätt handelskrig mellan historiska allierade.

Den brännande frågan som nu diskuteras är om EU bör aktivera sitt mest kraftfulla handelspolitiska vapen – det så kallade anti-tvångsinstrumentet (Anti-Coercion Instrument, ACI) som i korridorerna i Bryssel har fått smeknamnet ”handelsbazookan”.

Detta instrument antogs av EU under 2023, efter att Kina några år tidigare hade infört ekonomiska sanktioner mot Litauen i samband med en diplomatisk konflikt rörande Taiwan. Bazookan beskrivs som exceptionellt kraftfull och har i vissa sammanhang liknats vid EU:s ”kärnvapen” på handelsområdet. Det anmärkningsvärda är att detta instrument ännu aldrig har använts i praktiken.

Enligt EU:s regelverk definieras ekonomiskt tvång som en situation där ett land utanför unionen vidtar eller hotar med åtgärder som negativt påverkar handel eller investeringar. Syftet med sådana åtgärder ska vara att försöka påverka EU eller en enskild medlemsstat att fatta – eller avstå från – särskilda politiska beslut.

Instrumentet ger Bryssel möjlighet att svara med en omfattande arsenal av motåtgärder. Dessa kan inkludera införandet av höga tullar, indragning av patent och licenser, begränsningar av investeringsmöjligheter eller att landet nekas tillgång till offentliga upphandlingar inom EU. I extremfall kan det utpekade landet till och med förlora tillgång till EU:s inre marknad med dess 450 miljoner konsumenter – ett potentiellt förödande ekonomiskt slag.

EU-kommissionen har tidigare betonat att instrumentets främsta syfte är avskräckning. I kommissionens egna dokument slås fast att ”instrumentet kommer därför att vara mest framgångsrikt om det inte finns något behov av att använda det”. Frågan många ställer sig nu är om USA:s agerande kring Grönland utgör just en sådan situation där instrumentet faktiskt behöver aktiveras.

Frankrike, som intagit en särskilt hård linje i försvaret av Grönland, uppges vara en av de starkaste förespråkarna för att aktivera handelsbazookan. Även ordföranden för EU-parlamentets handelsutskott, den tyske politikern Bernd Lange, har offentligt argumenterat för att instrumentet bör användas i detta läge.

För att formellt aktivera anti-tvångsinstrumentet krävs att en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer ställer sig bakom beslutet. I nuläget är det oklart exakt hur många länder som är beredda att ta detta dramatiska steg, vilket potentiellt skulle kunna markera en historisk vändpunkt i de transatlantiska relationerna.

Den upptrappade handelskonflikten utspelar sig mot bakgrund av redan ansträngda handelsrelationer mellan EU och USA de senaste åren. Situationen kompliceras ytterligare av att båda parterna samtidigt samarbetar kring gemensamma säkerhetsutmaningar, inte minst gällande Ukraina och det förändrade säkerhetsläget i Europa.

Analytiker pekar på att konflikten kommer vid en särskilt känslig tidpunkt med tanke på den pågående amerikanska valkampanjen, där handelsfrågor och skydd av amerikanska intressen ofta används som slagträ i den politiska debatten.

Många bedömare varnar nu för att ett fullskaligt handelskrig mellan EU och USA skulle få allvarliga ekonomiska konsekvenser för båda parter, i en tid när världsekonomin redan präglas av osäkerhet. Det skulle även kunna försvaga den västliga alliansen i en tid av växande geopolitiska spänningar med Ryssland och Kina.