Sandra Stiskalo: Här är sexkampanjen som får britterna att rodna

Brittisk parlamentariker lanserar kontroversiell sexkampanj

Labourpolitikern Samantha Niblett från South Derbyshire har tagit initiativ till vad som kan beskrivas som en av de mest oväntade politiska kampanjerna i det brittiska parlamentet på senare tid. I en tid då landets ekonomi knappt rör sig framåt och många brittiska hushåll kämpar ekonomiskt har Niblett valt att fokusera på en fråga som fått många att höja på ögonbrynen.

Med kampanjen ”Yes Sex Please, We’re British!” vill Niblett lyfta fram sexuell tillfredsställelse och utbildning på ett sätt som bryter mot den traditionella brittiska återhållsamheten i dessa frågor. Hon menar att den konventionella sexualundervisningen lägger alltför stort fokus på säkerhet medan njutningsaspekten försummas.

Kampanjen omfattar ett brett spektrum av ämnen – allt från samtycke och våld till förlossning, klimakteriet och kroppsstress. I ett uppseendeväckande drag planerar Niblett dessutom en utställning av sexleksaker i självaste underhuset i Westminsterpalatset. Innan dess avser hon att ”samla information” genom att resa runt i landet och, som hon själv uttrycker det, skapa förutsättningar för att ”prata om sex hela sommaren”.

De konservativas reaktion lät inte vänta på sig. Tories ledare Kemi Badenoch uttryckte sin bestörtning i underhuset: ”Reklam för sexleksaker i parlamentet. Det ger uttrycket ’spela fiol medan Rom brinner’ en helt ny innebörd.” Badenoch antyder därmed att landets politiker borde fokusera på mer akuta samhällsfrågor.

Från regeringshåll har man valt att inte kommentera initiativet. En av Nibletts partikamrater i Labour har dock antytt att han tror att väljarna hellre prioriterar försvars- än sexfrågor, men att Niblett gärna får driva kampanjen om hon vill.

Kampanjens namn är en medveten omvändning av titeln på farsen ”No Sex Please, We’re British”, som blev filmatiserad 1973 med komikern Ronnie Corbett i huvudrollen. Filmtiteln har sedan dess blivit ett talesätt som fångar den stereotypa bilden av brittisk prydhet när det gäller sexuella frågor – en uppfattning som enligt många härstammar från den viktorianska eran.

Den viktorianska perioden präglades av en märklig kombination av sträng moralism kring sinnlighet samtidigt som det fanns en underliggande besatthet av sex. Trots att Storbritannien idag anses vara ett relativt sexliberalt land, verkar kampanjen ha väckt känslor av obehag hos många britter.

Reaktionerna på Nibletts initiativ belyser en intressant kulturell skillnad mellan olika europeiska länder. I Sverige finns en tradition av att kunna diskutera sex och samlevnad på ett sakligt och pedagogiskt sätt, ofta förknippat med organisationer som RFSU. Frankrike har å sin sida en tradition av intellektuella och filosofiska samtal kring erotik.

Storbritannien däremot, tycks fortfarande ha svårt att hantera öppna diskussioner om sex utan att ta till humor som skydd. Den mest accepterade formen för att beröra ämnet i brittisk offentlighet är fortfarande genom skämt, vilket indikerar att viktorianska attityder till viss del lever kvar i den brittiska kulturen.

Nibletts kampanj, hur okonventionell den än må vara, väcker således frågor om kulturella tabun och hur olika samhällen hanterar diskussioner om sexualitet i det offentliga rummet. Medan vissa ser initiativet som olämpligt i parlamentariska sammanhang, särskilt i ekonomiskt utmanande tider, kan andra se det som ett nödvändigt steg för att normalisera samtal om en grundläggande mänsklig erfarenhet.