Sanna Torén Björling: Ett år med Trump förändrade allt för Ukraina

Ett år med Trump har förändrat allt för Ukraina

I den ukrainska huvudstaden Kiev råder nu en ny verklighet. Det som många befarade skulle ske när Donald Trump tillträdde som USA:s president för ett år sedan har blivit en smärtsam sanning för president Volodymyr Zelenskyj och hans regering.

Maktskiftet i Vita huset har fundamentalt förändrat Ukrainas strategiska position i kriget mot Ryssland. När Trump svors in fanns en viss förhoppning om att den amerikanska stödet skulle fortsätta, om än i modifierad form. Idag står det klart att den ukrainska ledningen kraftigt missbedömde situationen.

Ukrainas president har tvingats inse att Trumps världsbild på flera avgörande punkter överlappar med den ryske presidenten Vladimir Putins. Detta har fått direkta konsekvenser för Ukrainas försvarsförmåga och möjligheter att driva en framgångsrik motoffensiv i de östra delarna av landet.

Under det gångna året har den amerikanska militära hjälpen till Ukraina minskat drastiskt. Vapen och ammunition som tidigare flödade in i landet har nu reducerats till ett minimum, och de ekonomiska stödpaketen har kraftigt bantats. Detta har satt ukrainska försvaret i en prekär situation, särskilt längs den 1000 kilometer långa frontlinjen där ryska styrkor kontinuerligt pressar framåt.

Zelenskyjs diplomatiska försök att övertyga Trump-administrationen om att fortsatt stöd ligger i USA:s intresse har mötts av ljummet intresse. Trumps uttalade mål att ”avsluta kriget snabbt” har visat sig innebära påtryckningar för att Ukraina ska acceptera territoriella eftergifter, något den ukrainska regeringen hittills vägrat.

Europeiska länder har försökt fylla tomrummet efter USA men saknar både ekonomiska muskler och militär produktionskapacitet för att kompensera fullt ut. Trots löften från främst Frankrike, Tyskland och Storbritannien om utökad hjälp räcker detta inte för att upprätthålla den ukrainska försvarsförmågan på tidigare nivåer.

Särskilt oroande för Ukraina är den förändrade retoriken från Vita huset. Trump har vid upprepade tillfällen uttryckt beundran för Putins ledarskap och ifrågasatt varför USA ska ”försvara länder på andra sidan jordklotet”. Detta har skickat tydliga signaler till Kreml om att USA:s engagemang i regionen minskat.

På gatorna i Kiev märks konsekvenserna av den förändrade amerikanska politiken. Oron för framtiden är påtaglig bland befolkningen, som nu genomlever sin tredje krigsvinter. Strömavbrotten har blivit fler efter intensifierade ryska attacker mot energiinfrastrukturen, och inflationen har urholkat många ukrainares köpkraft.

– Vi trodde aldrig att amerikanerna skulle överge oss så här, säger Olena Kovalenko, en 45-årig lärare i Kiev. Hon representerar den växande skara ukrainare som känner sig svikna av västvärlden.

Militäranalytiker pekar på att Ryssland har utnyttjat situationen väl. Med vetskapen om att det amerikanska stödet minskat har de ryska styrkorna intensifierat attackerna i Donbas-regionen och längs norra fronten. Under de senaste månaderna har Ryssland återtagit territorium som förlorades under Ukrainas tidigare motoffensiver.

För den ukrainska regeringen handlar det nu om att anpassa sig till en ny strategisk verklighet. Zelenskyj har tvingats omformulera sina krigsmål och överväger nu en mer defensiv hållning för att konsolidera kontrollen över de områden där Ukraina fortfarande har övertaget.

Parallellt pågår intensiva diplomatiska ansträngningar för att säkerställa fortsatt europeiskt stöd. EU har signalerat vilja att öka sitt engagemang, men interna meningsskiljaktigheter om omfattningen av stödet och farhågor för eskalering av konflikten komplicerar bilden.

Ett år med Trump som president har tvingat Ukraina att inse att landets framtid inte längre är lika tätt sammankopplad med USA:s strategiska intressen. Den nya verkligheten innebär en fundamental omprövning av landets säkerhetspolitiska situation – en omprövning som kommer att forma Ukrainas framtid långt efter att det nuvarande kriget är över.