Sanna Torén Björling: Ukraina skulle behöva en annan fredsmäklare än USA

Sveriges president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin genomförde på onsdagen ett över 90 minuter långt telefonsamtal, vilket har väckt försiktiga förhoppningar om nya fredsinitiativ i Ukraina.

Samtalet ägde rum i en tid då fredsförhandlingarna kring konflikten i Ukraina har legat på is i mer än två månader, till stor del på grund av att USA:s diplomatiska resurser har koncentrerats till kriget i Iran. De amerikanska fredsmedlarna, ledda av sändebudet Steve Witkoff och presidentens svärson Jared Kushner, har under denna period varit fullt upptagna med krisen i Mellanöstern.

”Jag föreslog Putin en liten vapenvila”, kommenterade president Trump vid en efterföljande pressträff i Vita huset. Från ryskt håll uppger dock presidentens talesperson Jurij Usjakov att förslaget om vapenvila kom från rysk sida och att den skulle inledas i samband med Rysslands firande av segerdagen den 9 maj.

Oavsett varifrån initiativet kom är frågan om det finns verklig substans bakom orden. För att en fredsprocess ska kunna byggas krävs tillit från samtliga parter – något som för närvarande saknas.

Ukraina har starka skäl att vara skeptiska mot Rysslands avsikter. Den senaste vapenvilan, som genomfördes i samband med den ortodoxa påsken, bröts enligt ukrainska myndigheter över 400 gånger av ryska styrkor. Trots detta visade sig Trump optimistisk kring möjligheterna för en snar fred.

I frågan om Iran ska Trump dock ha intagit en betydligt hårdare hållning. När Putin presenterade ett förslag om att Ryssland skulle kunna förvara Irans anrikade uran på rysk mark, ska Trump ha avfärdat idén med uppmaningen att Ryssland först bör avsluta kriget i Ukraina.

Militära konflikter avslutas i regel när ingendera part ser fördelar med fortsatt strid. Ryssland har hittills inte visat några trovärdiga tecken på att vilja avsluta sin offensiv mot Ukraina. Tvärtom har varje möte på hög nivå följts av nya anfall. Så sent som för några dagar sedan drabbades Kiev av drönare som träffade både ett bostadshus och en kyrkogård i stadens centrum.

Kriget har dock börjat utvecklas i en ogynnsam riktning för Ryssland på senare tid. De ryska styrkorna har stött på ökande svårigheter att erövra ny mark samtidigt som förlusterna av soldater fortsätter att stiga. Detta skulle kunna vara en faktor som bidrar till att Putin nu visar större intresse för samtal.

Konflikten i Iran har samtidigt gett Ryssland andrum på flera sätt. USA:s uppmärksamhet har delvis skiftats från Ukraina, och de stigande oljepriserna till följd av oroligheterna i Mellanöstern har gynnat den ryska statsekonomin.

Utvecklingen i Mellanöstern har också förändrat förutsättningarna för hur en eventuell fredsuppgörelse i Ukraina skulle kunna utformas. De transatlantiska relationerna har påverkats och inom NATO har sprickor blivit synliga, senast genom den tyske förbundskanslerns kritik mot USA:s agerande i regionen.

För Ukraina innebär detta en komplicerad situation. Man kan knappast se USA som en helt neutral part, och skulle förmodligen föredra en annan medlare. I brist på tydliga alternativ måste dock Ukraina förhålla sig till de förhandlingsramar som erbjuds, samtidigt som man står fast vid sina viktigaste krav för en hållbar fred.

Ett direkt samtal mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan vara nästa steg i processen, men tidpunkten för ett sådant samtal är ännu oklar. Zelenskyj har utfärdat en stående inbjudan till Witkoff och Kushner att besöka Kiev.

Observatörer påpekar att det nu återstår att se om de diplomatiska kontakterna på högsta nivå kan omsättas i konkreta resultat, eller om mönstret av brutna vapenvilor och fortsatta strider kommer att upprepas. För Ukrainas befolkning, som nu befinner sig i det tredje året av fullskaligt krig, är behovet av en verklig, hållbar fred mer akut än någonsin.