Sanna Torén Björling: Utgå från att Ryssland skulle försöka störa ett val i Ukraina

En klar majoritet av Ukrainas befolkning motsätter sig att hålla president- och parlamentsval innan kriget mot Ryssland är över. Enligt färska opinionsundersökningar anser endast 15 procent att val bör genomföras innan en vapenvila eller ett fredsavtal är på plats. Detta trots att frågan om val under pågående krig har blivit föremål för allt intensivare debatt, både inom landet och internationellt.

Bland ukrainare som intervjuats i samband med opinionsmätningarna råder en ovanlig politisk enighet. Såväl president Volodymyr Zelenskyjs anhängare som hans skarpaste kritiker delar uppfattningen att ett val i krigstid varken är praktiskt genomförbart eller önskvärt. De främsta invändningarna är tydliga: omkring sex miljoner ukrainare befinner sig som flyktingar utomlands, 3,7 miljoner är internflyktingar och ytterligare en miljon tjänstgör vid fronten.

Att organisera en röstprocess som inkluderar alla dessa grupper skulle kräva ett omfattande system för identifiering och säker röstning. Samtidigt måste man räkna med att Ryssland skulle försöka störa valet, både genom fysiska angrepp och psykologiska påverkansoperationer. Risken för desinformation och manipulation bedöms som hög, vilket ytterligare försvårar genomförandet.

Ett demokratiskt val handlar emellertid om mer än själva rösthandlingen. För att ett val ska vara fritt och rättvist krävs att väljarna har tillgång till tillförlitlig och likvärdig information om partier, kandidater och politiska program. I ett krigsdrabbat land där stora delar av befolkningen är på flykt eller befinner sig i ockuperade områden är detta en närmast omöjlig uppgift.

Ukraina är fortfarande en ung demokrati med ett fragmenterat och snabbföränderligt partiväsende. Det var just detta politiska landskap som möjliggjorde Zelenskyjs remarkabla karriär – en skådespelare vars parti fick sitt namn efter en komediserie, Folkets tjänare. Vilka politiska konstellationer och kandidater som skulle formas inför ett framtida val är långt ifrån givet, och en öppen process skulle vara avgörande för att stärka det demokratiska systemet.

Trots de uppenbara svårigheterna med att hålla val i krigstid visar ukrainarna en stark längtan efter ökat politiskt deltagande. De spontana protesterna som ägde rum förra året, till stöd för antikorruptionsmyndighetens självständighet, och de omfattande demonstrationerna i somras till stöd för den då sparkade försvarsministern, vittnar om ett engagemang för demokratiska värderingar. Dessa protester visar att befolkningen är beredd att försvara sina demokratiska rättigheter, även under de svåraste förhållanden.

Experter menar att det kan finnas alternativa sätt att öka transparensen och ansvarsutkrävandet i det ukrainska styret, utan att genomföra ett fullskaligt val under pågående krig. Sådana åtgärder skulle kunna inkludera stärkt oberoende för befintliga institutioner, utökade möjligheter till medborgerligt inflytande och förbättrad tillgång till information för medborgare i hela landet.

Att frågan om val överhuvudtaget har börjat debatteras kan i sig ses som ett tecken på demokratisk hälsa. Det visar att det ukrainska samhället, trots krigets påfrestningar, förmår att föra en diskussion om hur den politiska processen ska utvecklas. Samtidigt understryker debatten den komplexa situation som landet befinner sig i – där demokratiska ideal måste vägas mot praktiska realiteter och säkerhetshänsyn.

För närvarande tycks slutsatsen bland såväl politiska bedömare som allmänhet vara att kriget måste avslutas innan Ukraina kan gå till valurnorna igen. Frågan lär dock fortsätta att engagera och debatteras, både inom landet och bland internationella observatörer som följer Ukrainas demokratiska utveckling.