Satellitbilder: Ryssland verkar städa bort massgravar utanför Mariupol

Under den 86 dagar långa belägringen av Mariupol i östra Ukraina 2022 beräknas minst 22 000 civila ha mist livet, enligt beräkningar från Ukrainas Center for the Study of Occupation. Denna siffra representerar en av de mest omfattande förlusterna av civila liv under Rysslands invasion av Ukraina och visar på de omfattande mänskliga kostnaderna i konflikten.

Satellitbilder från april 2022 visade att ryska styrkor hade upprättat massgravar i Manhush, en ort belägen cirka 20 kilometer väster om Mariupol. Lokala ukrainska myndigheter uppskattade då att mellan 3 000 och 9 000 kroppar kunde ha begravts på platsen. Petro Andryushchenko, rådgivare till Mariupols borgmästare, skrev då på Telegram att det verkade handla om en ”massbegravningsplats för dödade invånare i Mariupol i ett försök att dölja spåren av krigsbrott”.

Nu har nya oroväckande bevis framkommit. Färska satellitbilder indikerar att ryska myndigheter systematiskt försöker utplåna bevisen på dessa massgravar. Vid jämförelse av bilder från 2022 med nya bilder från 2024 framgår det att området där massgravarna fanns har omvandlats till vad som ser ut att vara en plats för vägarbete, enligt rapporter från Kyiv Independent. Detta tolkas av ukrainska tjänstemän som ett försök att förstöra bevis på potentiella krigsbrott.

De nya satellitbilderna har publicerats av Mariupols tidigare ledning, som har verkat i exil sedan Ryssland ockuperade staden. Stadsadministrationen, som fortsätter sitt arbete från ukrainskt-kontrollerat territorium, har konsekvent dokumenterat situationen i den ockuperade staden.

Mariupols belägring blev en av krigets mest symboliska och brutala episoder. Staden utsattes för konstant beskjutning och bombningar som orsakade enorm förödelse. Bland de mest uppmärksammade händelserna var bombningen av stadens dramateater, där hundratals civila hade sökt skydd. Utanför teatern stod ordet ”BARN” skrivet på ryska med stora bokstäver, synligt från luften, men byggnaden totalförstördes ändå i ett ryskt anfall. Även ett anfall mot ett barnsjukhus, där både gravida kvinnor och barn dödades, väckte internationella fördömanden och beskrevs som ett uppenbart krigsbrott av många observatörer.

Ryska myndigheter har konsekvent nekat till anklagelserna om krigsbrott i Mariupol. Den officiella ryska ståndpunkten beskriver istället ockupationen av staden som en ”befrielse”, ett narrativ som står i stark kontrast till den dokumentation och de vittnesmål som kommit från området.

Den ryska ockupationen av Mariupol är nu inne på sitt femte år. Staden, som före kriget var ett viktigt industriellt och ekonomiskt centrum med över 400 000 invånare, har under rysk kontroll genomgått omfattande demografiska förändringar och påtvingad ”russifiering”. Enligt ukrainska källor har stora delar av befolkningen tvångsförflyttats eller flytt, samtidigt som ryska medborgare flyttats in.

Experter menar att en fullständig utredning av händelserna i Mariupol, inklusive utgrävningar av massgravar och identifiering av offer, sannolikt kommer vara möjlig först när staden återgår till ukrainsk kontroll. Internationella organisationer för mänskliga rättigheter har upprepade gånger krävt oberoende utredningar av de påstådda krigsbrotten, men har nekats tillträde till de ockuperade områdena.

Händelseutvecklingen i Mariupol speglar ett bredare mönster där bevis för krigsbrott systematiskt försöker döljas i ockuperade områden. Liknande rapporter har kommit från andra ockuperade ukrainska städer och byar, där massgravar har upptäckts efter att ryska trupper dragit sig tillbaka.

För de överlevande från Mariupol och för anhöriga till offren representerar försöken att dölja massgravarna ytterligare ett trauma – möjligheten att någonsin kunna identifiera och värdigt begrava sina nära och kära minskar med varje försök att utplåna spåren av det som hände under de 86 dagarna av belägring.