Sigrid Melchior: EU:s känsliga spel med Ungerns nya ledare – 200 miljarder på spel

#

EU-kommissionen snabbar på förhandlingar med Ungerns nya ledning

Endast fem dagar efter att det stod klart att Viktor Orbáns maktinnehav går mot sitt slut, reste en delegation från EU-kommissionen till Budapest. Tjänstemännen från Bryssel mötte Péter Magyars närmaste medarbetare för att diskutera vilka reformer som krävs för att låsa upp de miljarder i EU-bidrag som frysts för Ungern.

Att dessa samtal inletts redan nu, flera veckor innan Magyar formellt tillträder som premiärminister, signalerar tydligt att båda parter är angelägna om att nå en snabb lösning. Tidspressen är påtaglig då vissa delar av de frysta medlen förfaller i augusti om inga åtgärder vidtas.

Det är även symboliskt betydelsefullt att Magyars första statsbesök kommer att ske i Polen – det enda andra EU-land som tidigare fått sina bidrag frysta på grund av rättsstatsproblem. Polen lyckades få medlen frigjorda efter ett regeringsskifte som ledde till demokratiska reformer.

Magyars kommande regering har lovat att avskaffa de lagar som Orbán införde och som ställt landets domstolar, universitet och medier under politiskt inflytande. Som ytterligare försäkran om sitt allvar i kampen mot korruption har Magyar även utlovat att Ungern ska ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), något Orbán konsekvent vägrat.

Det är viktigt att förstå att frysningen av EU-medel inte sker godtyckligt. EU-kommissionen måste bevisa att ett medlemsland har så allvarliga brister i rättsstatens funktioner att unionens gemensamma medel riskerar att försvinna i korruption. Mekanismen är inte avsedd som ett allmänt straffverktyg för länder som agerar kontroversiellt i andra EU-frågor.

Under sina år vid makten förvrängde Orbán ofta debatten genom att hävda att Bryssel höll inne medel för att tvinga Ungern att acceptera asylsökande eller skicka vapen till Ukraina. Samtidigt har europeiska politiker ibland antytt att ekonomiska sanktioner borde användas mot Ungern för dess blockering av EU:s Rysslandssanktioner – en sammanblandning som urholkar principerna för rättsstatsmekanism.

Nu måste EU-kommissionen navigera försiktigt och tydligt skilja mellan de reformer man har rättslig grund att kräva och de politiska önskemål man har kring Ungerns framtida agerande i andra frågor.

Efter år med Orbáns Putinvänliga politik och frekventa användning av vetorätten hoppas många i Bryssel att Magyar ska inta en tydligare pro-västlig hållning och helhjärtat stödja Ukraina. Hittills ger signalerna en blandad bild.

Magyar har tydligt indikerat att han kommer att släppa fram EU:s omfattande lån till Ukraina på 90 miljarder euro (motsvarande 970 miljarder kronor) som Orbán blockerat. Däremot verkar han tveksam till att stödja Ukrainas ansökningsprocess för EU-medlemskap. Än mer problematiskt för EU:s enhetliga linje mot Ryssland är att Magyar inte tycks planera att stoppa Ungerns oljeimport från Ryssland – ett undantag som landet tillsammans med Tjeckien och Slovakien förhandlade fram när EU införde importstopp.

Magyars positioner tycks spegla den ungerska opinionen, där det finns stöd för att normalisera relationerna med EU och bekämpa korruption, men begränsat intresse för att ekonomiskt eller militärt stödja Ukraina eller påskynda landets EU-medlemskap.

Även om många EU-länder kan ogilla Ungerns hållning i dessa frågor, bygger unionens samarbete på principen att medlemsländerna har rätt att driva sina nationella intressen så länge de följer gemensamt beslutade lagar och regler.

Hur EU hanterar frågan om de frysta bidragen blir därför ett viktigt test för denna grundprincip – kan man skilja på legitima krav på rättsstatens funktion från önskemål om specifika utrikespolitiska ställningstaganden? Svaret kommer att bli vägledande för unionens framtida sammanhållning och beslutsförmåga.