Små steg framåt på klimatmötet i Colombia

I skuggan av energikrisen efter kriget i Iran träffades representanter från 57 länder i den colombianska kuststaden Santa Marta. Syftet med toppmötet var att gemensamt diskutera hur världen ska fasa ut olja, kol och gas – en fråga som blivit än mer angelägen i ljuset av den pågående globala energisituationen.

Initiativet grundar sig i en frustration över FN:s årliga klimattoppmöten, där kravet på konsensus har gett oljeproducerande länder möjlighet att blockera beslut om fossila bränslen. Genom att skapa ett parallellt spår hoppas man kunna driva omställningsfrågan framåt med större kraft.

– Man har samlat in väldigt många synpunkter inte bara från länder utan också forskare, civilsamhälle och företag. Det är en bra grund för framtida arbete med att få till politiska överenskommelser, säger Naghmeh Nasiritousi, biträdande föreståndare vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet.

Mötet avslutades natten mot torsdagen. I dagarna kommer värdländerna Colombia och Nederländerna att publicera ett dokument med slutsatser och fördjupade frågeställningar som diskuterats under veckan. En viktig milstolpe under konferensen var lanseringen av en ny internationell vetenskaplig panel inriktad specifikt på energiomställning, vilket kan ses som ett komplement till IPCC.

Staterna som närvarade i Santa Marta representerar en femtedel av världens fossilproduktion och en tredjedel av konsumtionen, vilket ger deras gemensamma ståndpunkter betydande tyngd på den globala arenan. Dock saknades flera av världens största utsläppare och fossilproducenter, däribland USA, Kina, Ryssland, Iran och Saudiarabien – något som begränsar mötets omedelbara genomslagskraft.

En central fråga på konferensen var hur den globala skuldkrisen bromsar klimatomställningen. Flera representanter vittnade om att länder i det globala syd i dag tvingas utöka sin utvinning av fossila bränslen enbart för att få in kapital till höga räntor på utlandsskulder, vilket skapar en ond cirkel där klimatarbetet hämmas av ekonomiska realiteter.

– Det var ett historiskt viktigt möte, men det är lite besvikelse över att man inte gick längre rent politiskt, säger EU-parlamentarikern Emma Wiesner från Centerpartiet, som närvarade vid mötet.

Dokumentet som kommer att publiceras innehåller inga gemensamma åtaganden och inget av de deltagande länderna behöver formellt skriva under det. Detta speglar en avvägning mellan att samla bred uppslutning och att driva på för mer konkreta resultat.

Från svenskt håll saknades ministernärvaro under förhandlingarna, något som väckt kritik från flera håll.

– Att inga svenska ministrar var där är en missad chans att visa ledarskap, dela med sig av svenska lärdomar och politiskt signalera att man faktiskt står bakom en utfasning av fossila bränslen, säger Naghmeh Nasiritousi.

Flera länder gjorde dock framsteg under mötet. Värdlandet Colombia har som en del i sin omställning slutat utfärda nya licenser för prospektering av kol, olja och gas. Frankrike presenterade en ambitiös nationell färdplan för att bli fossiloberoende till år 2050, med det uttalade målet att bli Europas ”gröna el-Saudiarabien” – en tydlig ompositionering för ett land som traditionellt förlitat sig starkt på kärnkraft.

Under förhandlingarna diskuterades även strategier för hur de cirka 1,5 biljoner dollar som årligen betalas ut i globala subventioner till fossilindustrin ska kunna omdirigeras till förnybar energi, en omställning som skulle kunna accelerera den gröna omställningen markant.

Den världsberömde klimatforskaren Johan Rockström invigningstalade och gav en dyster prognos när han varnade för att världen oundvikligen kommer att överskrida 1,5-gradersmålet inom det kommande årtiondet, vilket understryker mötets brådskande karaktär.

Ett nytt toppmöte planeras redan till nästa år, med ambitionen att etablera en struktur där dessa toppmöten hålls årligen, ett halvår från FN:s ordinarie klimatmöten. Under onsdagen stod det klart att nästa konferens kommer att äga rum i önationen Tuvalu, ett symboliskt viktigt val då landet är ett av de som hotas mest direkt av stigande havsnivåer.

Genom att skapa ett kompletterande forum till de etablerade FN-processerna hoppas initiativtagarna kunna bygga politisk vilja och konkreta handlingsplaner för utfasning av fossila bränslen, även när konsensus är svårt att uppnå i de traditionella klimatförhandlingarna.