Orbáns blockering av Ukrainastöd väcker ilska inom EU

I EU:s korridorer har ett nytt begrepp börjat cirkulera – OACO. Till skillnad från många andra EU-förkortningar är detta inte namnet på ett nytt direktiv, utan en skeptisk hänvisning till den ungerska premiärministern Viktor Orbáns förväntade agerande. ”Orbán Always Chickens Out” speglar en förhoppning bland EU-ledare att Orbán till slut kommer att ge efter i sitt motstånd, precis som han gjort tidigare.

Sedan flera veckor blockerar Orbán ett omfattande nödlån på 90 miljarder euro till Ukraina, trots att alla 27 EU-ledare – inklusive han själv – gav sitt godkännande före jul. Dessa medel är avgörande för att rädda Ukrainas statsfinanser från kollaps.

Det är inte första gången den ungerska premiärministern använder landets vetorätt för att förhindra EU:s stöd till Ukraina och nya sanktioner mot Ryssland. De övriga medlemsländerna har dock av erfarenhet lärt sig att Orbán ofta ger med sig efter en tid.

Ett talande exempel inträffade vid EU-toppmötet i december 2023, då Orbán lämnade mötesrummet för ett toalettbesök medan övriga ledare passade på att godkänna medlemskapsförhandlingar med Ukraina.

Diplomatiska källor inom EU uttrycker stark irritation över Ungerns agerande denna gång. Det handlar inte enbart om de livsviktiga finansiella medlen till Ukraina, utan också om respekten för Europeiska rådets funktionssätt. Flera diplomater beskriver Orbáns beteende som ”oacceptabelt” och att det har orsakat betydande ”upprördhet” inom unionen.

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) är tydlig i sin kritik: ”Ungerns blockering är djupt ansvarslös och osolidarisk,” säger hon och tillägger att situationen gör henne ”illamående”. Samtidigt finns en försiktig optimism om att Orbán till slut kommer att ge efter.

”Jag hoppas ju på det och vi jobbar på det. Vi har visat många gånger förut att vi i slutändan kan gå fram med stöd till Ukraina och vi har klubbat 19 sanktionspaket. Men det här är en ny lägstanivå från Orbáns sida, att han gått emot sina egna överenskommelser,” fortsätter Rosencrantz.

Den officiella anledningen till Ungerns blockering är att Budapest anklagar Kiev för att inte ha reparerat oljeledningen Druzjba som skadades vid ryska attacker i januari. EU-kommissionen har enligt uppgift ett expertteam på plats i Ukraina, redo att bistå med reparationer. Förhoppningen är att denna tekniska hjälp, tillsammans med ekonomiskt stöd, ska övertyga Ungern att häva sitt veto.

Trots dessa försök har Orbán fortsatt sin protest. ”Inga oljeleveranser? Inga pengar. Så enkelt är det,” skrev han på sociala medier-plattformen X.

Bedömare i Bryssel tror att Orbáns motstånd huvudsakligen är kopplat till hans sjunkande popularitetssiffror på hemmaplan. Många räknar med att han kommer att hålla fast vid sin position åtminstone fram till det ungerska valet i april, innan han eventuellt ändrar sig i linje med tidigare ”OACO”-mönster.

Det kommande toppmötet i EU var ursprungligen avsett att fokusera på reformer av den inre marknaden och åtgärder för att stärka unionens konkurrenskraft. Men som så ofta tidigare kommer diskussionerna istället att domineras av frågor kring krig och säkerhet. Förutom Ukrainastödet ska EU:s ledare även diskutera konsekvenserna av konflikten i Mellanöstern, inklusive stigande energipriser, risken för nya flyktingströmmar och möjligheten att Europa dras djupare in i konflikten.

I detta spända läge finns det begränsat tålamod med en premiärminister som fortsätter att obstruera gemensamt överenskomna beslut, särskilt när det gäller EU:s stöd till ett krigsdrabbat grannland.