Finlands president Alexander Stubb tar avstånd från de alltmer högljudda varningar som hörs från europeiska säkerhetsexperter om att Ryssland kan komma att testa Natos artikel 5. I en exklusiv intervju med Hufvudstadsbladet ger han en helt annan bild av läget än flera av sina europeiska kolleger.

Scenariot som underrättelseexperter och militära ledare i flera länder har målat upp är att Ryssland skulle kunna genomföra en begränsad militär operation mot ett mindre europeiskt område i syfte att splittra försvarsalliansen. Natos artikel 5 fastslår att ett väpnat angrepp mot en medlemsstat ska betraktas som ett angrepp mot alla.

Stubb är dock fundamentalt av en annan åsikt. Han menar att just dessa varningar kan vara en del av Rysslands hybridkrigföring. Enligt den finske presidenten är Rysslands strategi att få europeiska länder ur balans, och att få européer själva att varna för ryska attacker ingår i denna strategi.

Som president och överbefälhavare har Stubb tillgång till mest underrättelseinformation i Finland. Han får regelbundna rapporter från både Skyddspolisen och Försvarsmaktens underrättelsetjänst, och säger sig inte se några bevis för att ett sådant scenario skulle kunna bli verklighet.

Bland dem som uttryckt oro är Sveriges överbefälhavare Michael Claesson, som varnat för att Ryssland kan vilja testa Natos beredskap och artikel 5 inom en snar framtid. Men Stubb ifrågasätter det underlag som ligger bakom sådana bedömningar.

Han menar att om syftet med dessa varningar är att förbereda befolkningen, öka försvarsbudgeten eller stärka försvarsindustrin, så må det vara väl. Men sådana uttalanden måste enligt honom bygga på fakta. I ett läge där Ryssland håller på att förlora kriget mot Ukraina framstår det inte som logiskt eller rimligt att landet skulle utmana Nato på det sättet, resonerar Stubb.

Den finske presidenten uppmanar sina europeiska kolleger att behålla lugnet. Med en dos finsk humor påpekar han att det trots allt är Finland som har en lång landgräns mot Ryssland, och att landet klarar sig utmärkt.

När Hufvudstadsbladet träffar Stubb på presidentens slott har han en intensiv period bakom sig. Ukraina har på senare tid haft framgångar på slagfältet, och Stubb har tät kontakt med sin ukrainska kollega Volodymyr Zelenskyj. De ringer varandra flera gånger i veckan.

Samtalen med Zelenskyj kretsar framför allt kring praktiska frågor. Under vintern handlade diskussionerna mycket om energisäkerhet och hur omvärlden kunde bistå när Ryssland systematiskt attackerade Ukrainas energiinfrastruktur. På senare tid har fokus skiftat mot lägesuppdateringar från fronten och möjligheterna till fredsförhandlingar.

Stubb beskriver sin roll som att i hög grad arbeta i bakgrunden och förmedla information till sina europeiska kolleger och till USA. Zelenskyj har varit tydlig med att Europa ska ha en plats vid förhandlingsbordet när det blir dags för överläggningar med Ryssland. Men ännu verkar Ukraina vilja stärka sin förhandlingsposition ytterligare militärt.

Stubbs bedömning är att kriget kommer att pågå i minst tre till fyra månader. Han ser det som positivt att Zelenskyj så småningom är redo för fredsförhandlingar, men konstaterar att Putin inte verkar vilja det.

Presidenten håller också nära kontakt med den amerikanska sidan. Dagarna före intervjun hade han haft kontakt med Trumps svärson Jared Kushner, som tillsammans med Steve Witkoff är USA:s huvudförhandlare i Ukrainafrågan.

Enligt Stubb har situationen förändrats även för amerikanerna. Deras budskap till ryssarna är att Ryssland inte längre har samma starka position som tidigare, och att det därför är dags att ompröva upplägget för fredsförhandlingarna.

Inför kommande fredsförhandlingar ser Stubb att Europa skulle kunna företrädas av de tre stora länderna Frankrike, Tyskland och Storbritannien, tillsammans med Italien och Polen. Frågan är vem som konkret ska vara Europas förhandlare.

Stubbs eget namn har nämnts som en möjlig kompromisskandidat, eftersom Italien och Polen inte vill att endast Tyskland, Frankrike och Storbritannien ska företräda kontinenten. Själv är han realistisk och förväntar sig inga plötsliga samtal, men menar att om Finland kan bidra i bakgrunden och stötta processen är det värdefullt.

Om han skulle tillfrågas att representera Europa vid förhandlingsbordet vill han inte spekulera i sitt svar. Men han beskriver hur han skulle närma sig förhandlingar med Putin: genom att bygga förtroende och bedriva normal diplomati, precis som när han var utrikesminister och OSSE-ordförande. Då lyckades han förmedla ett vapenstillestånd i Georgien på fem dagar.

Stubb anser att ett vapenstillestånd är en förutsättning för att överläggningarna ska leda någonstans. Först när parterna har enats om att lägga ned vapnen kan de mer substantiella förhandlingarna ta vid om territoriella frågor och säkerhetsgarantier.

Han är medveten om risken att Ryssland bara vill bli av med sanktionerna utan att genuint förhandla. Detta är en välkänd rysk taktik, och därför är det enligt honom viktigt att ha med länder i förhandlingarna som förstår Rysslands strategi.

När det gäller Rysslands framtid är Stubb nykter i sin bedömning. Drömmen om ett demokratiskt och öppet Ryssland är inte realistisk. Landet lär förbli isolerat och ekonomiskt efter USA och Europa under lång tid. För Finland är det avgörande att Ryssland förblir stabilt och säkert, vilket gynnar Finland mer än ett instabilt grannland.

Stubb understryker att i diplomati måste man samtala även med dem man inte är överens med, särskilt när det handlar om grannar. Förhållandet till Ryssland blir inte som förr, men någon form av kontakt kommer så småningom att växa fram, även om man ännu inte vet hur den kommer att se ut.

Finland håller fast vid internationell lag och stöder Internationella brottmålsdomstolen i Haag. De som har begått krigsbrott ska ställas inför rätta, slår Stubb fast. När det gäller frågan om Putin kan komma till Finland under sin livstid utan att riskera att hamna i Haag vill presidenten inte spekulera, men säger att det säkert beror på sammanhanget.